Umgängesfostran i alla läroämnen
Umgängesfostran är en helhet som på ett naturligt sätt integreras i hela läroplanen samt i skolans vardag och verksamhetskultur. Umgängesfostran kan fördelas mellan lektionerna i olika läroämnen – i själva verket alla läroämnen. I vissa läroämnen är umgängesfostran trots allt ett speciellt viktigt element som förtjänar mycket uppmärksamhet. Nedan följer några exempel på sådana läroämnen.
Språk
Språkundervisningen har sin egen uppgift i umgängesfostran, eftersom det är naturligt att öva interaktionsfärdigheter som en del av språklektionerna. I språkstudierna möter kulturer, seder och nationaliteter särdragen i det svenska språket och kulturen. Varje språk som man lär sig erbjuder ett utmärkt tillfälle att studera en mångkulturell värld, där skick och bruk samt viljan att förstå motparten har en nyckelroll. Man kan fundera på vilka särdrag i sitt eget språk och språket man studerar som är speciellt viktiga att känna till och dra nytta av när man träffar människor av andra nationaliteter och rör sig ute i världen. Umgängesfostran är språkbruk och kommunikation både hemma och i andra länder!
Slöjd
Till utgångspunkterna för undervisningen i slöjd hör kreativ inspiration, uppskattning av olika traditioner och arbete samt respekt för andras arbete och samarbete. Det ansvar för vårt eget arbete som ingår i finländska seder och bruk ökar så småningom med åldern. Centrala innehåll är att beakta omgivningen och tänka på säkerheten. Slöjdundervisningen ger också möjlighet att lära sig förstå betydelsen av att klä sig på ett sätt som passar situationen. På slöjdlektionerna bekantar man sig med olika kulturer och deras kulturarv, mode och andra tillhörande fenomen. Med anknytning till skolans gemensamma fester, pjäser och olika temaveckor används många slags arbetssätt som kan uppmärksammas i slöjdundervisningen.
Huslig ekonomi
Gott uppförande, seder och bruk, hemmets högtider samt socialt ansvar och en empatisk atmosfär hör till de centrala innehållen i läroämnet huslig ekonomi. Huslig ekonomi är ett tvärvetenskapligt läroämne som ger möjlighet att samarbeta med övriga läroämnen och skolbespisningen samt att medvetet tillämpa kunskaper om vett och etikett i praktiken.
Matkultur och seder och bruk är en viktig del av undervisningen i huslig ekonomi och de utgör en stor del av det innehåll som ska hjälpa en elev att skaffa sig de färdigheter som behövs i vardagslivet. Elever som arbetar i grupp lär sig gemensamt ansvar, arbetsfördelning och självständigt arbete. I lärmiljön för huslig ekonomi handlar man enligt principerna för jämställdhet och likvärdighet, och tar hand om sina skolkamrater. Matkultur förknippas med estetik, kunskap om mattraditioner, rätt sätt att duka ett bord samt övning i bordsskick. Olika temadagar, firande av högtider och besök lär eleverna att uppträda rätt i olika situationer, engagerar eleverna och utgör därför en viktig del av umgängesfostran. Om det i en grupp finns elever som kommer från andra länder är det naturligt att bekanta sig med kulturen och värdena i deras hemland genom maträtter, måltidsetikett och vardagliga aktiviteter. Fostran till internationalism passar utmärkt in i undervisningen i huslig ekonomi.
Gymnastik
Målet för gymnastikundervisningen i den grundläggande utbildningen är att påverka elevens fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga och välbefinnande på ett positivt sätt samt lära eleven att förstå gymnastikens hälsofrämjande betydelse. Gymnastiken stöder social kompetens och arbetsfärdighet genom och med hjälp av aktivitet. Motionssamarbete lär eleverna hänsyn till varandra och självbehärskning samt hjälper eleverna att förstå gemensamma regler och betydelsen av att följa dem exempelvis för att kunna spela och leka tillsammans. På gymnastiklektionerna lär man sig ta ansvar för sina egna handlingar och för gemensamma inlärningssituationer.
Skolans verksamhetskultur omfattar också verksamheten utanför lektionerna, vilket inkluderar olika fester och evenemang samt många olika temadagar. Samarbete och delad verksamhet mellan läroämnena samt delaktighet för eleverna blir möjligt, och det uppstår ett naturligt tillfälle att undervisa i och öva gott uppförande. Särskilt ordnandet av fester och andra evenemang kan enkelt kombineras med undervisning i exempelvis huslig ekonomi, språk, gymnastik och musik. Biologi- och gymnastiklärarna kan komma med idéer till gemensamma utflykter i naturen och språkundervisning i kombination med huslig ekonomi kan ge upphov till fantastiska smakresor till nya kulturer.
Texten är baserad på avsnittet “Tapakulttuuria oppiaineissa” i verket Aho, Kaarina (red.): Tavattomasti tapoja – koulu hyviin tapoihin ohjaamassa (Utbildningsstyrelsen 1996). Sakinnehållet har uppdaterats med beaktande av utkasten till grunderna för läroplanen 2014 samt responsen på utkasten i samband med kommentarsrundan.