Gott uppförande fostrar till internationalism och kulturell mångfald

Gott uppförande ger bra utdelning: det hjälper individen att skapa sig en plats i ett samhälle där samhörigheten förstärks av överenskomna modeller. För att lära sig seder och bruk krävs förståelse för och kunskap om den kultur som ligger till grund för dessa. För att tillämpa sederna i praktiken krävs däremot en önskan att anpassa sig till respektive miljö.

Värdegrunden inom den grundläggande utbildningen omfattar bland annat mänskliga rättigheter, alla människors lika värde, demokrati och kulturell mångfald. Till den grundläggande utbildningens uppgifter hör att främja social gemenskap, ansvarskänsla, delaktighet och respekt för individens friheter och rättigheter.

Barn och ungdomar som växer upp med internationalism i ett mångkulturellt Finland behöver mångsidig och insiktsfull umgängesfostran. Umgängesfostran omfattar såväl vår egen kulturs historia och traditioner som intresse för, positiv nyfikenhet gällande och uppskattning av andra kulturers traditioner och seder. Gott uppförande är en viktig del av medborgarfärdigheterna, en del av samhällets regler, som man måste lära sig att respektera och följa. Man måste kunna uppföra sig väl bland de sina för att kunna utvidga sitt livsområde.

Gott uppförande i ett samhälle som förändras

Att tillämpa de gamla normerna för gott uppförande och anpassa dem till förhållandena idag är en rejäl utmaning för både hem och skolor. Det är viktigt att vuxna föregår med gott exempel, vare sig det handlar om undervisningspersonalen eller barnets vårdnadshavare. Äkthet och öppenhet är också viktiga: påklistrad artighet är inte detsamma som ett uppriktigt och hänsynsfullt förhållningssätt gentemot en annan människa.

Finländska skolelever klarar sig utmärkt i kunskapsstatistiken och skolans grundläggande uppgift finns kvar också i framtiden, men förhållandena förändras i rask takt. Eleverna behöver kunskap om och förståelse för sin egen bakgrund och särdragen i andra kulturer, förmåga att klara sig i en flerspråkig och mångkulturell miljö samt färdigheter som hjälper dem i ett samhälle som förändras och i arbetslivet. Eleverna behöver också allt bättre möjligheter att kombinera allt de har lärt sig i och utanför skolan, samt att lära sig söka och sammanställa information tillsammans och genom mångsidig interaktion. Framtidsskapandet kräver förmåga att bilda nätverk samt att tänka och lösa problem.

Det finns inte bara ett rätt sätt att betrakta verkligheten omkring oss. En omfattande och mångsidig världsåskådning har en nyckelroll i undervisningen med tanke på framtiden för dagens skolelever. Det är motiverat att fästa allt mera uppmärksamhet vid umgängesfostran, gott uppförande och interaktion samt vid att förstå andra kulturer.

Texten är baserad på Jussi Kekkonens artikel "Lukiolaisen näkökulma", Eeva Penttiläs artikel "Kyynärpäät pöydällä kuin hevosmiehellä!" och Tuomas Korppoos artikel “Opiskelijan kokemuksia eurooppalaisista tavoista” i verket Aho, Kaarina (red.): Tavattomasti tapoja – koulu hyviin tapoihin ohjaamassa (Utbildningsstyrelsen 1996). Sakinnehållet har uppdaterats med beaktande av utkasten till grunderna för läroplanen 2014 samt responsen på utkasten i samband med kommentarsrundan.