Varje dag bereder skolmåltiderna eleverna tillfälle till möten och interaktion som skapar matkultur. Måltiderna är ett viktigt redskap för umgängesfostran i skolvardagen. De kan utnyttjas i många syften och betraktas ur olika perspektiv. Några exempel är att ta hänsyn till andra, uppskatta prat om mat och matkultur, visa respekt för arbete, värna om traditioner och fostra till internationalism med hjälp av olika temadagar och -veckor. Huvudvikten i den målinriktade umgängesfostran läggs vid måltider till vardags, men vid skolmåltiderna kan man också öva hur man beter sig till fest.
Vid skolmåltiderna lär sig eleverna färdigheter som hjälper dem i ett samhälle som förändras och i arbetslivet. Vardagliga frågor kan kännas självklara, men kompetens uppkommer inte av en slump. Grunden till färdigheterna läggs med hjälp av ihärdig handledd övning och upprepningar. De små tar efter de stora. De vuxna som förebilder och gemensamma måltider för barn och vuxna är ett bra sätt att handleda och främjar den sociala gemenskapen. Vid en gemensam måltid lär man sig vänta på sin tur, använda besticken rätt, äta snyggt, konversera behärskat och ta hänsyn till både miljön och måltidssällskapet. Under måltiden pratar man om mat för att sammanställa information genom mångsidig interaktion, tillsammans med andra. Olika typer av umgängesfostran kan på ett naturligt sätt kombineras med skolmåltiderna för barn i olika åldrar. I bästa fall är resultatet varje dag en behaglig, stimulerande, avkopplande och efterlängtad måltidsstund för alla som deltar.
De små tar efter de stora
Vid skolmåltiderna betonas inte bara de vuxna som förebilder, utan också kontinuiteten mellan generationer. Det viktigaste är att man i skolan tillsammans förstår värdet av gott uppförande och kan omsätta det man har lärt sig i praktiken i sitt eget liv. Gott uppförande och artighet kan man lära sig endast i en miljö där dessa egenskaper uppskattas och förverkligas. I sin roll som fostrare och vuxen utgör lärare och övrig personal levande exempel på hur man förhåller sig positivt till skolmåltider samt iakttar bra bordsskick och goda kostvanor – skolan som arbetsplats både förpliktar och ger en utmärkt möjlighet till umgängesfostran som en del av handledningen i samband med skolmåltiderna. Skolans äldsta elever kan lära sig genom att själva vara förebilder och erbjuda yngre elever kamratstöd.
Eleverna förväntar sig att få känna sig trygga, kunna förstå olika saker och lära sig göra etiskt motiverade val i sitt eget liv. När skolmåltiderna har beaktats i form av pedagogisk verksamhet i skolans läroplan blir de på ett naturligt sätt en målinriktad del av skolans pedagogiska verksamhetskultur, ett gott uppförande i vardagen och matkultur.
Texten är baserad på Annikki Mikkola-Montonens artikel “Kouluruokailu – haaste ja mahdollisuus” i verket Aho, Kaarina (red.): Tavattomasti tapoja – koulu hyviin tapoihin ohjaamassa (Utbildningsstyrelsen 1996). Sakinnehållet har uppdaterats med beaktande av utkasten till grunderna för läroplanen 2014 samt responsen på utkasten i samband med kommentarsrundan.