EDUbloggen

I jobbet som IT-lärare/IT-ansvarig blir jag inblandad i ...

i all världens diskussioner om hur IT borde användas både i undervisning och i skolvärlden överhuvudtaget. Några saker har en tendens att dyka upp som tanke i mitt huvud så gott som varje gång. Nu när jag har chansen att släppa ut dem därifrån så tänker jag göra det. 

Vad vill vi och hur?
Teknik och hårdvara vill ofta ta allt för stor plats i diskussionerna Visst underlättar en fungerande teknik på många sätt precis som inte fungerande teknik lätt blir frustrerande. Däremot är det inte rätt ända att börja i. För att bygga upp en fungerande omgivning tekniskt måste du veta hur man vill jobba. För att veta hur man vill jobba måste man veta vad man vill göra. Där ska vi börja. För att få en lyckad integrering av IT i undervisningen måste vi veta varför vi använder saker. Först då kommer lärare att ta nya undervisningsmetoder till sig. Före det kan vi ha vilken utrustning som helst i skolorna men den nytta vi får ut av det är bara statistisk. När vi vet varför bör vi reda ut hur detta sker bäst, medvetna om att detta kommer att förändras med allt snabbare takt. Bästa sättet idag är det inte nödvändigtvis det bästa imorgon. 

Vad för vem?
Sist och slutligen är grundutrustningen som behövs mycket enkel om man har rätt utgångsläge. Det rätta utgångsläget är användaren, d.v.s. lärare och elever i första hand. Tekniken ska byggas upp så den passar dessa två. I dagens läge prioriteras ofta upprätthållaren högst. Därför försöker man skapa system som är så skyddade och låsta som möjligt som dessutom helst ska vara likadana för alla användare så att man lätt kan skicka maskiner från en central punkt till användarna. Allt för att underlätta underhåll. I vilken skola har man material som är de samma för alla oberoende av ålder och ämne man studerar/undervisar? Inte har vi väl heller samma läromedel för en sjuåring som lär sig räkna som för en abiturient som studerar historia? Varför ska vi då ha det på det här området? 

Grundbehovet är ju enligt min mening mycket enkelt. Vi behöver en “dator” (Här låter jag det vara osagt om vi ska ha pc, linux, mac, tablets, bärbara... eftersom det varierar) som man snabbt kommer åt med en webbläsare och eventuellt ett fungerande kontorsprogram installerat. Med den utrustningen kommer vi otroligt långt med de två första sakerna. Vad ska vi göra och varför, eller egentligen varför ska vi göra det och hur. 

Nytt eller gammalt sätt?
När vi vet det börjar vi närma oss en vettig användning. Med vettig menar jag att vi använder teknik för att förbättra undervisningen inte krångla till de sätt vi jobbar med nu genom att, lite förenklat, göra precis samma sak med en dator som vi tidigare gjort med penna och papper. Här krävs ett förnyat tankesätt. 

Ett problem kan vara att många av personalen i skolor inte har en naturlig kontakt till tidsenliga arbetsmetoder i sitt arbete. Nu tänker jag inte direkt på undervisning utan på den administrativa delen av arbetet. Jag har själv många gånger sagt, och hört andra lärare konstatera det samma innan jag hunnit säga det, att det är otroligt konstigt hur kommunikation skiljer sig beroende på om det är innanför huset eller utanför. Privat har jag inget problem med att kommunicera och samarbeta med bekanta så gott som när som helst i realtid. Detta oberoende av om de befinner sig 3, 300 eller 3000 km ifrån mig. Däremot kan det vara stört omöjligt att få tag i en grupp kolleger utan att knacka på mitt under en lektion. (och Nej, lappar i fack och e-post är inte effektiv kommunikation mera.) 

Här har skolans ledning ett stort ansvar enligt mig. Moderna system måste sättas i ordning och spelreglerna klargöras. Inte så att det blir frivilligt att använda de kommunikationsmöjligheter som skapas utan de sätt som tas i bruk används. När man genom denna användning i eget arbete ser fördelarna (och eventuellt nackdelarna) har man möjlighet att förstå hur man kan utnyttja detta i samarbete med kolleger både i samma skola och utanför samt i undervisning. I bästa fall får man också redskap för att utnyttja resurser som finns totalt utanför skolvärlden vilket skulle ge enorma möjligheter att utnyttja resurser och nytänkande. 

En stor fråga som jag inte går vidare på här är om det är möjligt att utnyttja IT fullt ut i den skola som existerar idag. Om vi tänker på de förändringar som skett i samhället de senaste 10 åren och de förändringar som skett i skolvärlden så kan det ju tänkas att de inte längre är på samma linje. I vilken grad ska skolan anpassas till övriga världen och tvärtom? 

Joakim Granqvist

i all världens diskussioner om hur IT borde användas både i undervisning och i skolvärlden överhuvudtaget. Några saker har en tendens att dyka upp som tanke i mitt huvud så gott som varje gång. 

Kommentar

12.11.2011  Nathalie Sik  
Sedan jag själv började i gymnasiet har teknikanvändningen sannerligen förändrats och förbättrats. Så gott som alla studerande äger en bärbar dator som plockas fram till nästan varje lektion. De flesta anteckningar och grupparbeten sker via dessa datorer. Jag har många gånger funderat över, hur vi i all sin dag klarade oss utan dessa datorer till mästerverk under högstadietiden? Pennan känns nuförtiden obetydlig (bortsett från under matematiklektionerna och under provtillfällen) och allt känns så stilrent med dessa nutida dataskrivna texter.

Kommunikationen mellan lärare och elev och även mellan elev och elev kan lätt tillämpas via mejl eller andra näruppkopplade hemsidor, både utanför och innanför skolan. Naturligtvis sker mestadels av kommunikationen verbalt, men när möjligheten inte ges känns det tryggt att kunna skicka ett meddelande till personen ifråga icke verbalt och ändå vara säker på att få ett svar tillbaks, i någon form av ett mejl.

Jag som studerande ställer mig relativt positivt till teknikanvändningen i skolorna, så länge det används med motta. Med motta menar jag att undervisningen inte helt ska styras av tekniken, utan fortfarande utföras i klassrum. Nätkurser anser jag alltså inte vara ett anständigt alternativ. Jag tycker att det hör till en skolmiljö att både lärare och elever är närvarande i någon form av ett klassrum. Fast under lektionens gång anser jag att tekniken gott kan flöda. Både eleverna och lärarna tycker jag borde få använda datorer, både som penna och uppslagsbok.

Slutligen anser jag att det inom skolväsendet kunde införas en möjlighet att skriva både prov och studentskrivningarna med tangentbord. Dock anser jag att nätuppkopplade provtillfällen inte vore korrekt. Ett grupparbete visar på våra talanger att klippa och klistra ihop andras texter till en egen text, men proven anser jag borde visa på enbart vårt självständiga kunskapsförråd. Allt kan vi ju inte få serverade på guldfat!






13.11.2011  Jennifer E, Studerande vid Topeliusgymnasiet  
Tekniken går framåt och jag håller med om att e-post inte är ett vinnande sätt att få kontakt med andra. Har hört om skolor eller skolklasser som har låsta grupper på facebook var eleverna och lärarna kan skicka meddelanden åt varandra. Detta skulle vara ett steg framåt i att hålla kontakt mellan elever och lärare, eftersom de flesta i dagens läge har ett facebook konto.
15.11.2011  Daniel K  
Att folk kommunicerar via nätet är en av världens främsta handlingar, enligt mig.
Allt går så mycket lättare fram. Ingen lång väntan som t.ex med brev och annan sorts post. Internetkommunikationen är en av "Guds skapelser".
15.11.2011  Tim H, Studerande vid Topeliusgymnasiet  
Datatekniken har tagit över dagens skolor. Pennan har bytts ut mot tangentbordet. Det ger skolan en modern stil och gynnar också oss studerande. Istället för att bläddra igenom en hel bok för att hitte lite fakta är det bara att koppla upp sig på internet och få svaret framför sig på skärmen.

Lägg till kommentar

Namn:   
Kommentar:   
Bekräftelse: Vad är nio minus fem?

Svar:   

Med denna fråga försöker vi hindra automatisk användning av blanketten
Kommentarer publiceras först efter godkännande