Medierevolutionen – exemplet årsbok
Så var den äntligen klar – Topeliusgymnasiets femte årsbok. I vår var det festligt boksläpp för den drygt nittiosidiga, hårdpärmade pappersboken. Under drygt ett års tid hade redaktionen slitit med texter, foton och redigering. Att göra en årsbok är att skapa på riktigt. Texterna skrivs för att läsas av andra, även läsare utanför skolans väggar. Bilderna fotas för att beskådas av andra. Att göra en årsbok är att sätta ner foten och efterlämna fotspår, som snart är historia.
Skolans fyra tidigare årsböcker, som utkommit vart tredje läsår med start 1998, erbjuder mycket riktigt intressant läsning om en annan tid och ett annat rum. Bilderna är svartvita, layouten inte speciellt professionell. Mellan den senaste upplagan från 2008 och årets kan vi tala om en bred och omvälvande digitaliseringsreform av skola och undervisning. Nätuppkopplade klassrum med aktivtavlor och videokanoner blev vardagsmat. Skolskrivandet flyttade ut på nätet i bloggar och webbdiskussioner. Lektionsfrånvaron, anslagstavlan och betygsättningen sköts numera i skoladministationsprogrammet.
Också Årsbok 2011 och arbetet med den bär tydliga spår av den så kallade medierevolutionen. Redaktionen har visserligen träffats IRL under redaktionsmöten men framför allt har arbetet med texter och foton skett i vårt virtuella redaktionsrum på skolans lärplattform. De journalistiska och redaktionella uppdragen har också fördelats på plattformen. Texter har åkt in och ut för bearbetning och redigering. Foton har laddats upp i mängd och massor för att redigerarna ska kunna välja ut de bästa motiven. Med en vaken och alert redaktion har arbetet förlöpt smidigt och utan större missöden. I den här upplagan har vi också övergått till fyrfärg. Även om fyrfärg innebär en betydande merkostnad så hade ett svartvitt tryck känts hopplöst föråldrat.
Slutresultatet beträffande form och innehåll är proffsigare än någonsin. Tack vare en intensiv journalistikkurs med en lokal tidningsredaktör ökade medvetenheten om hur man skriver, fotar och redigerar avsevärt. Den digitala fototekniken har gjort att fler ungdomar har fotografering som hobby, där ingen måste spara på filmrullar och framkallning. Att skriva för en årsbok innebär att ett flertal textgenrer sätts i funktion, såsom kolumn, evenemangsrapportering, recension och resereportage. Redigeringen har underlättats rent tekniskt med allt mer förfinade redigeringsverktyg. Den första årsboken från 1998 redigerades med enklast tänkbara programvara. Pappersbilderna scannades en och en. Innehållet sparades på ett antal disketter och transporterades med bil till tryckeriet. I år skedde samma transport virtuellt i form av PDF-fil.
En publikation är ett avtryck av sin tid, så även skolans femte årsbok. Varje studerande vid Topeliusgymnasiet ombads att presentera sig själv med ”Dagens FB-status”. Redaktionens tanke här var att vi om tjugo år fnissar åt Facebook och nostalgiskt suckar över den tid då vi statusuppdaterade. Ungefär på samma sätt blir dagens unga fnissiga och röda om kinderna när de ser Lunarstorms gravsten, en statisk ingångssida till världshistoriens första och största virtuella, men numera nedlagda, ungdomsgård. Texter är historiska avtryck.
Annette Kronholm-Cederberg
Så var den äntligen klar – Topeliusgymnasiets femte årsbok. I vår var det festligt boksläpp för den drygt nittiosidiga, hårdpärmade pappersboken. Under drygt ett års tid hade redaktionen slitit med texter, foton och redigering. Att göra en årsbok är att skapa på riktigt. Texterna skrivs för att läsas av andra, även läsare utanför skolans väggar. Bilderna fotas för att beskådas av andra. Att göra en årsbok är att sätta ner foten och efterlämna fotspår, som snart är historia.