Student på tangent? Ja visst!

”Det är inte världens lösning men det är en dansk lösning” konstaterar Steen Lassen på det danska utbildningsministeriet i Köpenhamn. Den finländska delegationen¹ lyssnar uppmärksamt. Vi har rest till vårt nordiska grannland för att lära oss av danskarna. Och visst. Redan under den första välkomsthälsningen förundras våra värdar över att finländarna, från PISA-landet framom andra, väljer att ta del av danskarnas modeller. Lite snett besvärat ler vi tillbaks. 

Vi har visst att lära av danskarna. Den här gången gäller det gymnasieutbildningens ”danskfag”, det vi kallar för ”modersmål och litteratur” eller ”äidinkieli ja kirjallisuus” i Finland. Vi tar sikte på studentexamen och vill veta allt om den danska versionen. 

Redan 1994 påbörjades försök med datorn som skrivverktyg under studentskrivningarna. Sedan 2008 pågår pilotförsök med nätuppkopplad studentexamen. Under nästa examensomgång sitter hela 6000 examinander uppkopplade. Moralpaniken är kanske inte långt borta för oss finländare som vant oss med rigorösa examensritualer i form av övertejpade Cokisetiketter och smörgåsar som förpackas i transparenta paket. ”Vaddå fusk med stavningskontroll?” undrar danskarna, ”Vi har tillåtit lexikon i skrivsalarna sedan 1960-talet.” Tja, det beror på vilka frågor man ställer i examen och vilken textsyn man har. 

Vi gör ett besök på Greve gymnasium, Själland. På den traditionella anslagstavlan med ritstift och ett virrvarr av papper hänger en uppkopierad tidningsartikel. ”Elever må tage Google med til eksamen” lyder rubriken. ”Gymnasieelevers drǿm går i upfyldelse” fortsätter reportern i ingressen. Dagen före min avfärd till Köpenhamn är stämningen uppsluppen i klassrummet inför min avresa. ”Vad ska vi göra för att få dem att fatta att vi vill ha tangentbord NU??” undrar en abiturient. En annan undrar vad som krävs – ett bondeuppror i modern tappning? En Facebooksida med devisen ”Vi vill använda datorn i studentexamen” föreslås också. 

Situationen börjar bli ohållbar ute i skolorna. Vi som jobbar där vet. De årskullar som tas emot i gymnasiets första årskurs har varit med om olika skrivprojekt med datorn som primärt skrivverktyg. Dessutom är den digitalt infödda generationen något av den här tidens autodidakter. Många är ruggigt skickliga på multimodalitet och utnyttjar teknologins möjligheter. Andra kan väldigt lite. 

Skolans framtida uppgift blir att överbrygga den här bildningsklyftan. Digital kompetens är en nyckelkompetens, vid sidan om läs- och skrivkompentensen. Här har pedagogerna ett allvarligt uppdrag för att förhindra kunskapsglapp och i värsta fall utslagning för de allra mest utsatta. För gymnasiets del handlar i allra högsta grad om trovärdighet. Med den påstådda bilden av gymnasiet som en bildningskälla och en plats för kritiskt tänkande kan vi inte längre hålla på med pennan och konceptpapperet. Det är bara alldeles för Runeberg. 

Tillbaks till Danmark. När dansklärarna på Greve gymnasium inser att vi inte bara intresserar oss för pilotprojektet med nätuppkoppling i studentexamen utan hela paketet från datorsagans början, inser de något. PISA-Finland har mycket att lära. Tro inte annat, det brådskar. 

Annette Kronholm-Cederberg

¹ Gruppen som besökte Danmark 31.8–2.9.2011 är kopplad till det av Utbildningsstyrelsen finansierade utvecklingsprojektet Student på tangent (SPT). Från Vasa övningsskola deltog rektor Ulla Granfors samt lektorerna Ann-Louise Holmgren och Moja Ladvelin, från Pedagogiska fakulteten vid Åbo Akademi deltog professor Ria Heilä-Ylikallio, från Utbildningsstyrelsen undervisningsrådet Katarina Rejman samt lektor Annette Kronholm-Cederberg från Topeliusgymnasiet i Nykarleby.

”Det är inte världens lösning men det är en dansk lösning” konstaterar Steen Lassen på det danska utbildningsministeriet i Köpenhamn. Den finländska delegationen lyssnar uppmärksamt. Vi har rest till vårt nordiska grannland för att lära oss av danskarna. Och visst. Redan under den första välkomsthälsningen förundras våra värdar över att finländarna, från PISA-landet framom andra, väljer att ta del av danskarnas modeller. Lite snett besvärat ler vi tillbaks.