Tidigare måste den som följer med en nyhetssajt, blogg eller annan webbsida som uppdateras regelbundet, besöka den aktuella sidan och kolla om det kommit nya inlägg. Idag kommer information om nya inlägg med hjälp av RSS-flöden till den plats dit läsaren vill ha den, på samma sätt som en prenumererad tidning kommer i den egna postlådan.
Nyhetsflöde dit du vill
Man följer med RSS-flöden antingen i en webbtjänst eller med hjälp av ett läsarprogram som integrerats i en webbläsare eller ett e-postprogram, ett separat läsarprogram eller ett tilläggsprogram som installerats på webbskrivbordet. Man kan också styra RSS-flöden från en webbsida till en annan. I många webbaserade arbets- och lärmiljöer, bloggar eller wikier kan man infoga nyhetsflöden eller länklistor i form av RSS-flöden.
RSS-flöde som begrepp är inte ännu känt av alla och för detta finns det många termer i vårt språkbruk:: nyhetsflöde, RSS-matning, RSS-ström, feed (RSS syftar på orden Really Simple Syndication).
De nyaste webbläsarna identifierar sidor från vilka man kan prenumerera RSS-flöden. En orange ikon har blivit den vedertagna symbolen för RSS-flöden. Läsarprogram och läsartjänster finns gratis på webben. Ett populärt läsarprogram är t.ex. Google Reader, som fungerar över en webbläsare.
Om RSS (sv.wikipedia)
Google reader
RSS minskar läsarens belastning
Läsarprogrammen och -tjänsterna söker endast de flöden som läsaren har själv prenumererat, dvs. RSS-flöden innehåller inte skräppost. RSS-flödet innehåller en snabblänk, med vilken man snabbt kommer till ursprungssidan. Ett RSS-flöde kan prenumereras i olika format - antingen endast som rubrik, endast text, kort textklipp eller i HTML-format. Med tanke på informationssäkerheten rekommenderas endast rubrik eller endast text. Med nyhetsflödestekniken kan man förmedla både text och mediefiler (ljud, bilder, videoklipp).
Webbläsaren identifierar RSS-flöden och visar med en liten symbol på adressfältet att man kan prenumerera RSS-flöde från den aktuella sidan.
RSS-flöden hittar man både på organisationers webbsidor, t.ex. Utbildningsstyrelsensoch privatpersoners webbsidor, såsomär man kan prenumerera både bloggtexter och kommentarer.
Exempel:
Utbildningsstyrelsen
Omvärldsbloggen (Skolverket)
Man kan styra RSS-flöden också t.ex. till ett eget virtuellt skrivbord, t.ex. i iGoogle. De färskaste rubrikerna i YLE:s huvudnyheter uppdateras automatiskt på sidan när man en gång styrt dem till RSS-läsaren.
iGoogle
Yles huvudnyheter (rss)
Filtrera, sammanställ och infoga
Från tjänsterna för informationsdelning kan man få en kod som kan infogas i en annan webbsida (på engelska embedding) . Man kan också filtrera kategoriserat innehåll från önskade källor och sammanställa en egen mashup av de filtrerade innehållen. På det här sättet hålls t.ex. webbsidor som fokuserar på ett visst tema up-to-date utan särskild uppdatering. Bloggen Avoinvirta skapas med den här metoden.
Avoinvirta
Olika miniatyrprogram och koder (webapplication, API, widget, gadget) sammanför innehåll och överför dem från ett ställe till ett annat, också till mobila enheter. Styrning av information på webben blir enklare och den ökar.
Ett bra exempel på obemärkt och enkel informationsstyrning är att sociala bokmärken styrs till gruppens webbsidor. Länkarna har lagrats i Delicious-tjänsten, varifrån man plockar en kod som förmedlar länkar försedda med ett visst märkord (tag) till rätt ställe. Fördelen är att alla länkar administreras från ett ställe. I Delicious-tjänsten ingår också möjligheter till grupparbete.
Delicious