Pedagogiska utgångspunkter

Övergångsskedet har producerat olika prefixer som används i pedagogiska webb- och nätverkstillämpningar (telelearning, electronic learning, mobile learning, blended learning). När allt kommer omkring är god pedagogik bra var som helst. Det finns inga trollkonster. Man måste undersöka, pröva och utveckla. Webben är för många en ny verksamhetsmiljö; att använda webben som lärmiljö är inte medfött ens hos den s.k. digigenerationen. Gedigen träning i klassrumsarbete ger inte all den vägkost man behöver för att kunna fungera i webbaserade lärmiljöer. Man måste alltså åtminste till vissa delar börja om från början. 

Tekniska och mentala trösklar 

De sociala medieverktygen och de otaliga webbtjänsterna drar nybörjarens uppmärksamhet till tekniska frågor. Internet är ett abstrakt forum redan i sig. De miljöer och verksamhetsperspektiv som sociala medier öppnar är krävande. Man kan inte använda sociala medier på samma sätt som tid och rum traditionellt använts för lärande. Det är ändå möjligt att strukturera sociala medier på ett pedagogiskt meningsfullt sätt. 

Pedagogiska och didaktiska tips från nätverk

Pedagogen är inte ensam i djungeln av sociala medier – ochäven om man är ensam i början lönar det sig inte att bli ensam. Man kan hitta utvecklingspartner både i sin närmiljö och i sociala medienätverk för undervisningsbruk. Till flera nätverk kan man ansluta sig fritt. Öppna nätverk är t.ex. följande:

Vetamix: förutom material av olika slag innehåller sajten diskussionforum för medlemmarna
'Dela: en mötesplats för alla som bryr sig om utbildning och lärande (Sverige)
Del og bruk: Del det du har, bruk det du får (Norge)  
Le Mill: a web community for finding, authoring and sharing learning resources
Sometu: Sosiaalinen media oppimisen tukena   
Vinkkiverkko: Oppimisen ja opettajmisen verkkoja    
Opettaja.tv:n opettajanhuone: Opettaja-tvs:s lärarrum 
Classroom 2.0: social network för those interested in Web 2.0 and Social Media in education
Skolväskan Ystads Skola & Förskola

De flesta aktörer i sociala medier hjälper gärna nybörjare. Det finns goda och enkla råd för den första etappen: 

  • bekanta dig med olika verksamhetsformer och titta vad de andra gör
  • pröva på någonting som känns eget
  • börja från små och nyttiga saker
  • ställ frågor och hjälp andra i takt med att du själv gör framsteg. 

Katedrar på webben?

Det är problematiskt att överföra modellen för traditionell klassundervisning till webben. Lärarledd undervisning har ökat i takt med webbaserat arbete. Detta har delvis en mycket naturlig förklaring: utan tydliga ramar tappar den studerande bort sig på den öppna webben och lärprocessen splittras.

Nuvarande slutna webbaserade lärmiljöer är utan undantag lärarledda: bara läraren kan reglera utrymmet och det som sker. Genom att kombinera öppet med slutet, dvs. infoga sociala medietjänster i lärmiljön är det möjligt att skapa flexibilitet.

Man kan öppna en öppen webbmiljö så att en grupp kan bearbeta den. Om lärarens kunskaper är bristfälliga finns det vanligtvis kunnande och vilja att hjälpa inom nätverksgrupperna.

Sociala medier fascinerar människor som ett forum för fri interaktion, kreativ produktion och självuttryck. Dessa funktioner är i princip nyttiga för främjande av inlärning. Men om webbmiljön inte är levande och om den inte uppstått organiskt och frivilligt utan är färdigt ordnad, obligatorisk och reglerad kan det skapa ångest. Kreativiteten kan kvävas. Alla kan inte nödvändigtvis uppfatta en webbmiljö som någon annan har planerat. Känslan är densamma som i ett klassrum där pulpeterna eller stolarna inte får flyttas ens en centimeter eller man får inte ens välja sin sittplats själv.

Det är jobbigt att balansera mellan lärarledd undervisning och att ge utrymme, eftersom tydlig strukturering i webbaserat arbete å andra sidan ger trygghet och klarhet. Hur kan man då undvika tråkig maktutövning?

  •  Webbaserat arbete kan delvis planeras tillsammans med en grupp studerande.
  • Man kan erbjuda de studerande alternativa arbetssätt.
  • Man kan bygga upp helheten så att de studerande eller grupperna har möjlighet att inreda sin egen webbmiljö så att den tilltalar dem själva (bloggar, egen profil i Ning-tjänsten, MySpace).
  • De studerandes diskussionsöppningar och innehåll som de tar in i webbmiljön kan överraska läraren positivt.
  • Man kommer överens om spelreglerna genast i början: skall alstren läggas ut på den öppna webben, skall webbdeltagandet bedömas och vad skall bedömas, vad krävs och på vilka grunder, vilken tidtabell har man osv. 

24/7 -samhället dödar undervisandets och lärandets glädje

I den finländska skolvärlden diskuteras det hur läraren borde reagera på meddelanden från studerande på kvällstid och på deras inbjudan att bli vän i sociala medier (Facebook, chat). På andra håll i världen upplever de studerande redan det motsatta, då de undviker väninbjudan från lärarhåll: "Get out of myspace!" Fenomenet kallas creepy treehouse (”skräckhuset”). Lärarens vakande öga och utbildningsinstitutionens armar sträcker sig överallt. Kontrollen tar bort glädjen från stunder när man skulle vilja leva fritt. Å andra sidan använder de studerande gärna sociala medieverktyg för studier – på sina egna villkor, genom att själva bestämma.

Kärnan i användningen av sociala medier i undervisningen 

  • Stödja lärprocessen mångsidigt 
  • Aktivering som utgår från de studerande
  • Diversitet
  • Halvfärdighet och osäkerhet 
  • Informationshantering
  • Social dimension
  • Gemenskapens roll i att stödja och reglera lärprocessen  

Sociala medietjänster gör det möjligt att

  •  lagra material och utöka innehåll litet åt gången (t.ex. wiki)
  • dela material, informera och ordna kommunikationen på ett så behändigt sätt som möjligt (t.ex. sajt för nätverksbildning eller blogg)
  • sammanställa övningar och hela kurspaket från webbmaterial som stöd för studierna
  • genomföra handledning och undervisning i realtid (t.ex.chat eller Skype)
  • bygga upp lärmiljöer (t.ex.Ning eller wiki)
  • erbjuda kognitiva verktyg för lärande (delade kalendrar, webbordböcker, associationskartor, sociala bokmärken)
  • ordna webbdiskussioner och grupparbeten som överskrider gränser för tid och rum (t.ex. Google-dokument, wikier, bloggar, Flickr, Ning)
  • erbjuda de studerande möjlighet att synliggöra resultatet av sitt eget och andras tänkande (inlärningsdagböcker, portföljer)
  • kanalisera aktuellt innehåll från olika källor som stöder studier (flöden och mashup, dvs. sammanställande av filtrerad information) till ett ställe
  • samla och bearbeta information kollektivt (metoder för fenomenbaserat undersökande och problembaserat lärande) 

Bedömningen styr undervisningen och lärandet

Då man använder sociala medier i undervisningen bör man också tänka på hur bedömningen genomförs. Det är viktigt att tänka på följande frågor:

  • Hurdana alster tillåts? Kan varje studerande som genomför samma kurs producera olika innehåll som bedöms? Vilka delområden beaktas i bedömningen av alstren och vilken vikt har dessa i bedömningen (bedömningsmatriser)?
  • Vilken betydelse har lärprocessen och de studerandes delaktighet i kollektiv verksamhet?
  • Vilken kunskapssyn stöder man? Uppgifter som upprepar kunskap lämpar sig inte för webbaserat arbete.

Lunttaa luvalla – opi oikeasti är en rapport från vuxengymnasierna i Västra Finlands län och handlar om utvecklandet av provpraxis i gymnasiet. Den har redigerats av Erja Vihervaara år 2008 och finns tillgänglig som pdf-fil I rapporten ges goda tips för hur man kan utveckla provpraxis och samtidigt göra utvärderingsobjekt och praxis mångsidigare. 
Lunttaa luvalla - opi oikeasti (pdf, tillgängligt endast på finska).