Användarvillkor, lagstiftning och individens skydd
Reglerna om Internetanvändning har utvecklats utgående från de teknologiska innovationerna. Villkoren och reglerna för användningen har formats utifrån erfarenheterna av användningen. Organisationen IETF som grundades vid samma tider som Internet uppstod har redan länge publicerat främst tekniska standarder, som går under namnet Request for Comments, RFC6. Rekommendationerna handlar till exempel om hur webbläsarna ska hantera nationella teckenuppsättningar i HTTP-rubriker eller hurdan en korrekt signaturfil är7.
En dylik reglering av Internetanvändningen är ändå inte samma sak som lagstiftning. Då man använder Internet är det skäl att komma i håg att trots att något är tekniskt möjligt är det inte alltid klokt eller ens lagligt. Det här kan sammanfattas genom en fråga: vad och hur ska man skriva eller publicera på det globala, offentliga Internet? Man kommer osökt att tänka på vilka möjligheter Internet ger att bryta mot lagen, exempelvis att bryta mot upphovsrätten eller att på olika forum skriva ogenomtänkta ord som uppfyller kriterierna för olaga hot.
Perspektivet i den här översikten är ändå institutionellt. De nättjänster som tidigare användes i undervisningen var oftast producerade av undervisningsväsendet. Förvaltningsenheterna hade då noggrant tänkt igenom hur exempelvis de lagliga kraven på behandling av personuppgifter uppfylls. Vid användningen av sociala medietjänster gås den här processen i allmänhet inte igenom. Det vanliga är att läraren själv har prövat en tjänst och beslutar att ta tjänsten i bruk, eftersom dess funktion och innehåll lämpar sig för ändamålet. I det skedet har läraren ändå hunnit glömma vad som stod i användarvillkoren – om han/hon ens har läst dem. Byråkratin i samband med IT-tjänster kritiseras ofta för att vara långsam, ineffektiv och osmidig. Den uppfyller ändå vissa syften och plikter, som många gånger glöms bort när man försöker hitta nya lösningar på inlärningsproblem.
Det leder till det redan nämnda moraliska och lagliga problemet: vem bär ansvaret, om tjänsteleverantörens förfarande, till exempel behandlingen av personuppgifter, strider mot lagen? Avsikten i det här sammanhanget är inte att ta ställning till ansvaret, utan att redogöra för den juridiska grunden samt problem och fallgropar.
Det är också skäl att minnas att eleverna inte på något sätt är förpliktade att registrera sig och ingå avtal med någon utomstående tjänsteleverantör. Utbildningsanordnaren kan däremot köpa en tjänst och överföra elevernas personuppgifter till tjänsten för att skapa ett användarnamn, så länge som de lagliga kraven på behandling av personuppgifter uppfylls. Enskilda elever eller lärare har dock ingen som helst skyldighet att registrera sig för en tjänst som erbjuds av någon utomstående part för att undervisningen ska gå att genomföra. Det är viktigt att beakta detta och att undervisningen planeras så att den går att genomföra också utan dylika tjänster.
6. Character Set and Language Encoding for Hypertext Transfer Protocol (HTTP) Header Field Parameters
7. Usenet Signature Convention (The Text/Plain Format and DelSp Parameters)