Historien om World Wide Web – bakgrundsfakta
Internet är ett globalt nätverk, där information för det mesta obehindrat och snabbt överförs från ett land till ett annat. För oss är också användningen av Internet oberoende av från vilket land informationsflödet kommer till vår webbläsare: det bara händer och sker i vår maskin och på vår skärm. För att förstå denna förunderliga värld är det bra att veta lite om hur Internet har kommit till och utvecklats.
Internet har kritiserats för bristfällig dataöverföring, eftersom det till exempel inte är möjligt att markera upphovsrättsligt skyddat material direkt i informationsflödet. Också kravet på att personuppgifter och information relaterad till dem ska vara föremål för specialbehandling har framförts i efterhand. Det är ändå mycket besvärligt att i efterhand tillfoga sådana egenskaper till kommunikationsprotokoll på Internet. Förändringen måste ske globalt och är därför långsam och dyr att genomföra.
När man kritiserar Internets egenskaper måste man minnas dess historia. Internet har sitt ursprung i Förenta staternas armés nätverk Milnet och Arpanet, som var avsett för civilt bruk. Syftet med dessa nätverk, som togs i bruk i början av 1970-talet, var att utveckla en förmånlig och tekniskt tillförlitlig metod med decentraliserad arkitektur för kommunikation mellan datorer. På grund av det militära användningssyftet var ett kriterium att nätverket skulle fungera fastän största delen av de anslutna datorerna och adaptrarna skulle slås ut. Det skulle gå att avfyra missiler trots att en del av landet redan hade träffats av en attack. Resultatet blev en oförutsedd biprodukt: grunden till det globala Internet-nätverket, som inte har något centrum utan är uppbyggt av ett nätverk av datorer som kommunicerar sinsemellan.
Redan år 19641 uppfann Ted Nelson hyperlänken, som kom att möjliggöra webbaserad användning av Internet . Till en början var syftet med hyperlänken endast att länka dokument till varandra. Den började användas på datanätet först år 1989, i samband med att Sir Tim Berners-Lee presenterade sin tekniska lösning: länken kunde också användas för att koppla ihop bitar av information på Internet. I november 1990 framförde Berners-Lee och hans kollega vid CERN, Robert Cailliau, idén om hypertext och dess tekniska genomförande på Internet. World Wide Web hade sett dagens ljus2. Berners-Lee har adlats för sitt arbete och leder fortfarande Word Wide Web Consortium3, som standardiserar och utvecklar den webbaserade kommunikationen på Internet.
I början av 1990-talet användes Internet mest av forskare. Det var nästan enbart universitet och forskningsanstalter som hade anslutningar. Det var omöjligt att förutspå att World Wide Web skulle bli en succé och utvidgas till ett allemansverktyg för läsning och produktion av information.
När man talar om Internetanvändning syftar man ofta endast på användningen av webbläsare. Vi känner dock alla till också ett annat användningssätt, e-posten, som tekniskt sett är åtskild från webbläsaren. Till Internetanvändning hör också den finländske Jarkko Oikarinens uppfinning Internet Relay Chat, d.v.s. IRC4, P2P-nätverk, olika snabbmeddelandenätverk, virtuella världar och Internet-samtal. Internetanvändning är alltså mera än bara användning av webbläsare. Uttrycket Web 2.0 som använts flitigt under de senaste åren syftar inte på någon speciell teknik, utan är en allmän benämning på användningen och planeringen av Internetteknologi på ett sätt som engagerar och aktiverar användarna ännu mera än tidigare5. Sociala medier är typiska Web 2.0 produkter.
1. Nelson utvecklade sin idé utgående från en idé som Vannevar Bush presenterat år 1945: böcker som skannades på mikrofilmer skulle förses med index, så att de kunde föras in i ett "informationshanteringssystem" vid namn Memex. Memex fungerade på motsvarande sätt som dagens www-läsare. Se History of the Hyperrlink (Wikipedia), Vannevar Bush (fi.wikipedia)