I Finland har det genom tiderna funnits både en finsktalande och svensktalande befolkning. Även om de svensktalande främst bott i kustområdena och på Åland har de två folkgrupperna aldrig levt helt isolerade från varandra. På så sätt har det under en lång tid funnits tvåspråkiga människor i Finland.
De svenskspråkigas antal i Finland
År 1610 fanns det ca 70 000 svenskspråkiga i Finland. De utgjorde ca 17,5 % av hela befolkningen. År 1880 var de svenskspråkigas antal ca 294 900 och 14,3 % av hela Finlands befolkning. Härefter har antalet svenskspråkiga hållits ganska konstant medan den procentuella andelen minskat, p.g.a. att den finskspråkiga befolkningen kraftigt ökat. År 2002 fanns det 290 251 svenskspråkiga som utgjorde 5,6 % av Finlands befolkning.
För 50 år sedan levde ca 60 % av finlandssvenskarna i kommuner med svenska som majoritetsspråk, idag är procenttalet ungefär 50. Särskilt i Helsingfors har befolkningsstrukturen kraftigt förändrats sedan förra sekelskiftet. Då var ca 40 % av helsingforsarna svenskspråkiga mot 6,3 % år 2002. Ändå utgör de nästan 40 000 svenskspråkiga helsingforsarna den absolut största svenska befolkningen i någon kommun eller stad i Finland.
Utbredd tvåspråkighet bland finlandssvenskarna
Finskspråkiga och svenskspråkiga lever i nära kontakt, en del svenskspråkiga bor till och med i områden isolerade från andra svenskspråkiga. Påföljderna av detta är dels blandäktenskap, dels ökad tvåspråkighet. En påföljd av de svenskspråkigas tvåspråkighet är att tvåspråkigheten bland de finskspråkiga minskat, eftersom de finskspråkiga i allt mindre utsträckning ”behöver” kunna svenska.
Man bör ändå komma ihåg att inte alla finlandssvenskar är tvåspråkiga eller kan finska. Hälften av finlandssvenskarna lever i kommuner med svenska som majoritetsspråk och behöver kanske inte använda finska i sitt dagliga liv. En stor del av barn under skolåldern och en del av de vuxna svenskspråkiga är mer eller mindre enspråkigt svenska. Många av dem har de facto dialekten som modersmål och standardsvenskan är således deras andraspråk.
Registrering och skolval
Sedan 1970-talet har det ingåtts flera blandäktenskap (där den ena parten har svenska och den andra parten finska som modersmål) än enspråkigt svenska äktenskap.
I tvåspråkiga familjer måste tre olika språkliga beslut fattas om barnet; barnets officiella modersmål, d.v.s. språkregistreringen, barnets faktiska modersmål (det språk/de språk som tillägnas i hemmet) samt skolans språk, d.v.s. om barnet ska gå i finsk eller svensk skola. Det officiella modersmålet kan senare bytas och det finns inget som förpliktar föräldrarna att välja skola enligt det registrerade modersmålet. Inte heller behöver de tala det registrerade modersmålet med barnet.
Forskningen har visat att skolan är viktig som identitetsskapare. I Finland har erfarenheterna visat att svensk skola, i kombination med svenska som ett av hemspråken och helst svensk dagvård, bäst garanterar normal språkfärdighet i svenska hos barnet.
Tidigare var det vanligast att tvåspråkiga familjer valde finsk skola för sitt barn. Sedan 1981 har pendeln svängt och idag väljer ca 60 % av de tvåspråkiga familjerna svensk skola. Det är till och med flera barn som väljer svensk skola än som registrerats som svenskspråkiga.
Svenska skolan har gott rykte
Den allmänna uppfattningen i Finland är att svenskan är det språk som behöver stöd hos tvåspråkiga barn, vilka oftast lever i starkt finskdominerade miljöer. I de finska skolorna har man dessutom inte anpassat undervisningen för att stödja de tvåspråkiga eleverna.
Föräldrar som för sitt tvåspråkiga barn väljer svensk skola vill stötta barnet till aktiv tvåspråkighet. De hoppas att den finlandssvenska skolan tar hänsyn till barnets båda språk. Dessutom har den svenska skolan ett gott rykte. Skolorna anses trivsamma och lärarna är kompetenta. Dessutom är grupperna ofta mindre än i de finska skolorna.
Referenser:
Finnäs, Fjalar (1995), Finlandssvenskarna 1993. En statistiskt översikt. Finlandssvensk rapport nr 29, utgiven av Svenska Finlands folkting. Helsingfors.
Sundman, Marketta (1999), Barnet, skolan och tvåspråkigheten. Yliopistopaino. Helsingfors.
Svenskt i Finland (2001), Utgiven av Svenska Finlands folkting. Helsingfors.
Re: Info om svenskspråkiga i Finland 
E-brev till Statistikcentralens informationsservice