Skolans roll som skapare av den kulturella andan och rutiner för firandet är en verksamhet som samtidigt för finlandssvensk identitet, värderigar, kunnande, kultur och traditioner vidare. Nedan följer några tips för hur man firar olika dagar i svenskfinland.
Varje förskola/skola har möjlighet att profilera och förverkliga sina egna riktlinjer. Även kulturella sådana. Den finlandssvenska kulturen och regionala skillnader kan lyftas fram speciellt när det är fest. Dessa tips bör inte ses som färdiga recept. Varje skola kan utforma egna varianter. Tipsen är delvis hämtade från en skrift som utgivits av Svenska folkskolans vänner serie III, vol.7, 1994. Skriften gjordes i samarbete med Svenska Finlands Folkting och Utbildningsstyrelsen och delvis har finlandssvenska förskolor beskrivit sina kulturella traditioner.
Det kan också vara roligt att fira tillsammans med andra. Skolbarnen kan festa i sin gamla förskola och förskolebarnen kan inbjudas till skolan. Församlingsens personal eller dagklubb, efttisklubben m.m kan tillsammans ordna en fest för alla barnen. En del fester kan också ordnas ute i pulkbacken, skridskobanan eller i trädgården.
Farsdag
Bjud papporna på morgonkaffe med program. Läs upp dikter som handlar om pappor. Skriv upp barnens önskelistor eller vad papporna är bra på. Kanske kan nån pappa tillbringa några timmar med barnen i förskolan. Låt papporna berätta om hur det var när de gick i skolan. Rita kort eller bilder av pappor. Kanske kan barnen besöka nån pappas arbetsplats.
FN-dagen
Man kan uppmärksamma FN-dagen genom att diskutera hur det är att leva i andra länder, prata om olikheter och likheter med andra människor. Kanske kan man även se någon film eller diabilder eller bjuda in personer från olika kulturer och låta dem uppträda med t.ex. dans, sång, lekar. Man kan också låta dem hämta med sig – eller i förskolan tillreda – mat med anknytning till deras kultur. På en del orter ordnas FN-konserter som man kan gå och lyssna på. Man kan också diskutera fred och göra fredsduvor.
Svenska dagen 6.11
Kan firas på traditionellt sätt, t.ex. genom att läsa finlandssvensk litteratur och genom flaggning och Modersmålets sång. För att pigga upp firandet av Svenska dagen kan eleverna klä sig i röda och gula kläder eller göra Svenska dagen hattar med folktingets rödgula emblem på. Till Svenska dagen-festen i skolan kan man bjuda in kommunens personal, pensionärsföreningen på orten, elever från finska skolan osv. Man kan också prata om svenska dagen och om varför den firas, om Gustav Adolf osv. Ett sätt att framhäva den finlandssvenska identiteten har av tradition varit att eleverna säljer Folktingets Svenska dagen-märken. Genom att sälja dessa märken berättar eleverna samtidigt för presumtiva märkesköpare om sin egen identitet. Eleverna kan också göra egna märken. Kanske man också vill ordna en "svensk natt" med program natten före Svenska dagen. I programmet kan ingå salongsdanser, ringlekar och även moderna danser, sånger, finlandssvenska författare, tal, debatt om svenskans ställning, utställningar mm.
Alla Helgons dag
Barnen kan göra gravlyktor och man kan prata om varför dagen firas, om begravningsritualer osv. I en del förskolor har också Halloween-pumporna blivit populära som pyssel.
Första advent och adventstiden
Man kan ha en gudstjänst eller andakt och följa den bibliska berättelsen och läsa julevangeliet, julpynta, julpyssla och tända det första ljuset i adventsstaken. Även andra, tredje och fjärde advent kan firas.
Lillajul
T.ex. kan personalen julpynta hela huset och då barnen kommer till förskolan/dagiset före lillajul är hela huset "juligt" med julgranar, ljus i alla fönster osv. Man kan ha tomteluvor på sig och sjunga och dansa ringlekar, baka och äta pepparkakor och/eller julgröt (som man också kan sätta ut till tomten) och ha julkalendrar. Även lokala traditioner som t.ex. julkortskastning i Vasaregionen kan upprätthållas. Man kan även vandra ut i skogen med tända lyktor.
Självständighetsdagen 6.12
Man kan göra Finlands flagga och äta och dricka något passande, välja president och presidentens man (eller fru) och ha självständighetsbal där det bjuds på Finlandskaka, eller ha fest vid vackert dukade långbord. Kanske man kan ha blåvita ljus på borden. Nationalsången kan också utgöra en del av firandet. Kanske barnen kan laga egna ljus som de sedan kan har och brinna på kvällen hemma. Barnen kan rita fina balklännigar och kä upp sig. Prata om presidentens roll i ett land.Hur många presidenter har Finland haft?
Lucia 13.12
Man kan ha Luciatåg och Luciakaffe på morgonen t.ex. för far- och morföräldrar eller för föräldrar och syskon. I Luciatåget kan även tomtar, tärnor och stjärngossar ingå. Man kan även åka runt och Lussa t.ex. på åldringshem och bäddavdelningar eller i den skola där förskolebarnen börjar följande höst. Stadens Lucia kan även besöka förskolan och förskolans elever kan delta i Luciatåget. Dessutom kan förskolebarnen engageras som märkesförsäljare i en liten skala; genom att sälja luciamärken kan förskolan förtjäna en slant och dessutom hjälpa Folkhälsan och dess arbete för handikappade barn och unga. Valet av Svenskfinlands Lucia, som på senare tid blivit Finlands Lucia, talar alla om. Barnen kan följa med diskussionen i Huvudstadsbladet och naturligtvis själva rösta på sin egen Lucia. Man kan också tjuvstarta på julen och smaka på glögg, baka lussekatter och pepparkakor.
Julen
Kan firas på traditionellt sätt. Man kan baka pepparkakor, stöpa ljus, göra halmarbeten och tillverka egna julklappar, trycka julpapper m.m. Sagor om julen, Jesusbarnet och tomtar brukar anses viktiga. Man kan ha en julfest för hela familjen, och kanske ordna en julmiddag - kanske tomten gör ett besök? En annan idé är att bjuda barnens mor- och farföräldrar till julkyrkan. Man kan läsa julevangeliet (anpassat för barn, kanske med dockspel) och klä en egen julgran och dansa ringdanser.
"tjugondag Knut" 13.1
Barnen kan dansa ut julen med ringlekar, och "plundra" granen på alla godsaker och slänga ut julgranen. Bjud gärna in gäster som kan dansa med er. Ni kan också dansa ute och har ljus eller snölyktor brinnande ute.
Zacharias-dagen 14.1
Vår kända förfatare Zacharias Topelius namnsdag är den 14 januari. Namnsdagen kan firas med en genomgång av hans levnadsbana, med att diskutera Topelius lyrik, Sylvias visor och På Roines strand. Fältskärns berättelser och Läsning för barn kan vara inslag i namnsdagsfirandet. Man kan också fira genom att berätta om Topelius och läser någon av hans sagor som ”diasagor”, alltså sagor till diabilder. Topeliuspriset - det finlandssvenska publicistpriset, som är instiftat av SFV och Finlands Svenska Publicistförbund, utdelas varje år på Zacharias-dagen.
Runebergsdagen 5.2
Kan firas genom att man har någon form av program som handlar om Runeberg eller kanske barnen kan sammanställa en utställning om Runeberg och hans författarskap och titta på gamla böcker. Man kan även ha Fredrikatårtor/Runebergstårtor till efterrätt - kanske kan man baka dem själv. Barnen kan lära sig några sånger som t.ex. "Jag lyfter ögat..." och sjunga dem för föräldrarna eller framföra skådespel och dikter. Till Runebergsdagen kan eleverna på exempelvis modersmålstimmen inöva ett litet skådespel som baserar sig på valda delar av Fänrik Ståls sägner. Programmet kan kanske framföras i festsalen, med tårtorna som avslutning. Man kan också ha klassrumsfester av följande typ på Runebergsdagen:
På små lappar skriver man ner olika uppgifter för klassens elever, t.ex.:
1) håller hälsningstalet, 2) håller festtalet, 3) läser dikt, 4) föreställer Runeberg (berättar t.ex. om hur det var att växa upp i Jakobstad), 5) föreställer Fredrika (berättar t.ex. om hur hon träffare Johan Ludvig), 6) håller tacktalet, 7) sjunger, 8) spelar, 9) intervjuar Runeberg, 10) serverar mm. Försök hitta på uppgifter åt alla. Ur högen med lappar får eleverna dra en lapp och följande dag, eller senare, verkställa det som står på lappen. Som lärare måste man hjälpa till med ett och annat.
Kom ihåg att hissa upp flaggan.
Förslag till hur du kan uppmärksamma J.L. Runeberg i förskoleundervisningen:
- Berätta för barnen om Runeberg och om hans liv och verk. Du har stor hjälp av att läsa boken Johan Ludvig- Jakobstadspojken som blev nationalskald skriven av Wava Sturmer och Ulrica Löfholm
- Barnen kan rita bilder till berättelsen och ni kan dramatisera t.ex. hur en skoldag kunde gå till på Runebergs tid hos Anna Helena Westman som var Runebergs första lärare.
- Barnen kan jobba med arbetsblad. Arbetsbladen kan ha enkel text och små uppgifter.
- Barnen kan göra fina böcker om Runeberg. Böckerna kan innehålla porträtt av Runeberg och Fredrika, sångtexter ss. Jag lyfter ögat mot himmelen ps 492, Till en fågel, Vårt land. Utdrag ur dikter ss. Sven Dufva, Ståhls sägner. Barnen kan färglägga och rita bilder till sångerna och dikterna.
- Ni kan sjunga sånger skrivna av Runeberg och måla bilder till sångerna som pryder väggarna t.ex. måla ett träd där den lilla fågeln sjunger.
- Dramatisera t.ex. Sven Dufva
- Ta reda på hur man klädde sig på Runebergs tid och göra pappersdockor.
- Frågesport brukar uppskattas av barnen.
- Vill ni satsa på ett stort projekt som tar flere veckor kan ni använda storyline metoden och på det sättet lära er mera om Runeberg.
- Ni kan fira avslutningen av Runebergsprojektet med saft och Runebergstårtor. Tårtorna kan ni baka själva ifall det är möjligt.
Fastlagstisdagen
Kan firas med ärtsoppa och fastlagsbullar - varför inte egenhändigt bakade? - eller grillad korv och knäck och genom att man ordnar fastlagssportdag och åker kana, skidar eller utövar någon annan utesport. Bjud gärna in föräldrarna till utelekar med barnen.
Förskoledagen
Man kan bjuda in t.ex. far- och morföräldrar till förskolan, berätta för dem om förskoleverksamheten, bjuda på kaffe osv.
Alla Hjärtans dag 14.2
Kan firas med att göra egna vändagskort och ge dem till vänner på dagis, i skolan eller hemma. En annan idé är att alla barn gör kort som sedan verkligen postas – ett besök i postkontoret, där man kan bekanta sig med hur postning går till, kan vara intressant. Man kan även läsa böcker som handlar om vänskap, t.ex. Lilla farbrorn, eller ordna en fest - kanske ett knytkalas - för mor- och farföräldrar eller andra vänner.
Kalevaladagen 28.2
På Kalevaladagen, den finska kulturens dag, kan barnen arbeta i grupp och diskutera vad de tänker och vet om den finska kulturen och dess betydelse för Finlands folk. Därtill kan barnen diskutera och jämföra den finska kulturen med den finlandssvenska och fundera vilka likheter och skillnader det finns. Man kan välja några målningar av Gallén-Kallela med Kalevalamotiv och prata om dem. Barnen kan göra egna konstverk och man kan diskutera berättelserna som hör till bilderna.
Internationella kvinnodagen 8.3
Barnen kan diskutera hur många finlandssvenska kvinnor det finns, vad de arbetar med, hurudan deras ställning är jämfört med mannens, skiljer sig den finlandssvenska kvinnans ställning från den finskas, hur kvinnorna i andra länder har det jämfört med finlandssvenska kvinnorna m.m. Samtidigt kan även andra jämställdhetsfrågor diskuteras.Låt pojkarna laga pappersblommer till alla flickorna i skolan och servera vid maten.
Mikael Agricola-dagen 9.4
Mikael Agricola-dagen är det finska språkets dag. Barnen kan exempelvis berätta hur de kommer i kontakt med finskan och vilken betydelse de tycker att finska språket har för en finlandssvensk. Ni kan också diskutera hur det kommer sig att vårt land har två språk, hurudan vår språklagstiftning är, vilka befolkningens språkliga rättigheter är m.m.Läs högt nån finsk saga eller titta på en finsk film.Titta på skyltarna i er omgivning och räkna upp hur mycket finsk- eller svenskspråkiga skyltningar ni ser. Vilket språk dominerar i er hemstad/hemby.
Påsken
Kan firas genom att tala dels om den kyrkliga bakgrunden men också om gammal folktro och traditioner och om vårens inverkan på traditionerna. På dymmelonsdagen kan man klä ut sig till påskhäxor och visa upp sig i grannskapet, gästa skolan där förskolebarnen börjar förjande höst eller i stan /byn eller så kan man uppträda med danser och påsksånger t.ex. på något åldringshem eller ordna en egen Blåkullafest. Man kan måla ägg, göra påskpynt och så påskgräs. Man kan även delta i evenemang ordnade av församlingen, t.ex. påskvandring eller påskandakt. Påsktuppen kan värpa något åt varje barn och man kan ha en påskmiddag vid långbord – kanske med memma till efterrätt.
Ålands flaggans dag
Låt barnen fundera över hur det kommer sig att Åland har en egen flagga och självstyrelse. Diskutera Ålands självstyrelse. Rita Ålands flagga och jämför det med andra flaggor. Diskutera vad ni vet om Åland. Tänk på att bo på en ö? Vad är annorlund på Åland?
Nationella veterandagen 27.4
Barnen får i uppgift att diskutera frågan varför den nationella veterandagen firas. En genomgång av vinter- och fortsättningskrigets historiska händelser och de finlandssvenska truppernas insats i dessa kan tas upp i detta sammanhang.Mankan besöka grvplatser och titta på gravstenar.
Valborg/1 maj
Festen på kvällen den 30 april är uppkallad efter det engelska helgonet Valborg. Vad är ett helgon? Hur ser ett helgon ut? Valborgs namn sammankopplades med viktiga hedninska vårseder kring första maj. Låt barnen fantisera och berätta berättelser om valborgsfirandet som de skulle vilja ha det. Berätta åt barnen om valborgsfirandet ur ett finlandssvensk aspekt. Man kan fira med mjöd och munkar eller kanske hemkokta struvor och egenhändigt tillverkad mjöd, egenhändigt tillverkade hattar eller snurror osv. eller så kan man ha maskerad eller disco. Kanske barnen och personalen kan uppträda för varandra? Varje barn kan också få en ballong. Man kan ha maskerad, sjörövarfest, filmvisning, skattjakt m.m.
Det finländska arbetets dag 1.5
Första maj är gemensam demonstrationsdag för den internationella arbetarrörelsen. Ursprungligen avsåg demonstrationerna kravet på 8-timmars arbetsdag, men har senare gällt olika politiska och fackliga frågor. Diskutera och berätta om den finlandssvenska arbetarrörelsens roll och historia. Hur många timmar jobbar människorna idag? Vad hinner man allt göra under en arbetsdag? Vad betyder ett arbete? Vilka olika yrken känner ni till?
Mörnedagen 6.5
Arvid Mörne symboliserar i dag skrivande och författarskap. På Mörnedagen tillkännages årligen pristagarna i Arvid Mörne-tävlingen, en skönlitterär tävling för ungdomar under 30 år. Varje skola kan under denna dag ordna egna diktuppläsningstävlingar eller uppträdanden med pris eller utan pris. Skriv egna dikter och läs upp dem till andra klasser.
Morsdag
Man kan t.ex. göra morsdagsgåvor, bjuda alla mammorna på morgonkaffe eller ordna någon form av kvällsprogram, skriva en saga till mamma.Bjuda mammor till skolan och be dem berätta hur det var när de var små. Laga kort och presenter och överraska mammorna med en enkell middag på kvällen, kanske i skolan.
De stupades dag
Låt barnen berätta vad vet om kriget. Kanske kan ni bjuda in nån äldre människa som känner till de olika krigens historiska följder för vårt land och frågan om varför de stupades dag firas. Titta på gamla kartor. Besök en gravplats eller kyrkan.
Vårfest
Kan man fira med program samt utdelning av diplom. Föräldrar och syskon kan bjudas in, och man kan t.ex. ha våffel- eller tårtkalas.
Ålands självstyrelsedag 9.6
Berätta åt barnen om Ålands självstyrelse och dess betydelse. Fundera kring självständigheten. Låt barnen berätta om vad de vet om Åland eller om de besökt landet. Hur är det att bo på en ö?
Skärgårdsvecka / -dag
Den finlandssvenska skärgården i sydväst är unik i hela världen. Den har uppstått genom landhöjningen och eftersom Östersjön inte har tidvatten skapas denna egenartade miljö där verksamheten kommer nära stranden. I Sverige finns likartad miljö i Stockholms skärgård, men inte som hos oss ett skärgårdslandskap som Åland och många självständiga skärgårdskommuner. Den unika miljön har krävt ett speciellt sätt att leva på skärgårdshemman med jordbruk och fiske. Nu söker man nya vägar. Skärgårdsveckan kan bestå av t.ex. uppbyggande av miniatyrskärdgård, skärgårdsteckningar, miljöutställningar, skärgårdsberättelser, besök av fiskare / skäribo som berättar om livet i skärgården. Lyssna på Stormskärs Maja, sjömansvisor. Ordna lavadans. Laga skärgårdsmat. Studera fiskar och fåglar m.m.
Midsommar
Sent i juni firar man midsommar. Traditionerna varierar i olika delar av svenskfinland. Gör kranser av blommor, löv och gräs. Ni kan baka midsommarbröd eller brygga mjöd. Skriv dikter eller en midsommartal. Dansa ringlekar och bygg en midsommarstång. Samla sju olika blommor under dynan och dröm om din blivande make.Sjung visor och bjud föräldrarna på en trädgårdsfest.