Skriftlig produktion
Trots att tiden i Åbo var tung för Mikael var den också en produktiv tid. Hans ”ABC-kiria” trycktes 1543 eller 1544. År 1544 kom hans ”Rukouskirja” ut, med närmare 700 böner och kommentarer, och en kalenderdel som innehöll uppgifter om tideräkningen och om årstidernas växling.
Mikael Agricolas huvudarbete ”Se Uusi Testamentti” (Nya testamentet) trycktes 1548, dvs. samma år som han tvingades lämna rektorskapet för Katedralskolan. Översättningen hade tagit 11 år. Mikael fortsatte med sina skriftliga arbeten. Mellan 1549 och 1522 kom bl.a. de liturgiska böckerna ut på finska, och ett stort urval av Bibelns s.k. små profetior. Han sammanställde också en samling ordspråk, som inte finns kvar mera.
Bildtext: Agricola, Michael Olai: Se Wsi Testamenti Bild: Helsingfors universitetsbibliotek.
Ledare för ett eget stift
Biskopen i Åbo Martinus Skytte började bli gammal och hans hälsa sviktade. Därför fick Mikael Agricola sköta biskopens uppgifter, såsom biskopsvisitationerna. Den officiella makten var fortfarande hos biskopen, men Agricolas betydelse som andlig ledare var större än biskopens. Biskop Skytte dog i slutet av år 1550, och så var biskopsstolen igen obesatt i nästan fyra år.
År 1554 kallade kung Gustav Vasa de fyra personer som fanns kvar i det gamla domkapitlet till Stockholm: dekanen Petrus Ragvald, Mikael Agricola, kyrkoherden i Åbo Knuut Johannesson och Katedralskolans rektor Paulus Juusten. Under besöket meddelade kungen att biskoparna inte mera behövde få välsignelse av påven i Rom, utan att kungen skulle utnämna dem. Kungen hade också beslutat dela in Finland i två biskopsstift – Åbo och Viborg. Mikael Agricola utnämndes till biskop i Åbo och Paulus Juusten till biskop i Viborg.
Kungen gjorde samtidigt klart för de nya biskoparna vad han väntade sig av dem. Biskoparna skulle vara lydiga och visa trofasthet och respekt för den lagliga överheten. Opposition och olydnad skulle inte tolereras. Kungen använde inte ordet biskop, utan kallade dem ordinarius. Agricola gillade inte att kyrkan och biskoparna förlorade sin självständiga ställning, men han måste ändå böja sig för kungens vilja.
Den sista resan
År 1555 bröt ett krig ut mellan Ryssland och Sverige-Finland. Kriget pågick med varierande framgång till år 1556, då båda parterna hade tröttnat på det oavgjorda kriget och ville inleda fredsförhandlingar. Kyrkoherden i Åbo Knuut Johannesson skickades för att avtala om inledandet av fredsförhandlingar med tsar Ivan den förskräcklige. Tsaren gav Knuut garantier för fredsförhandlarnas säkerhet och fredsförhandlingarna inleddes i början av år 1557.
Fredsförhandlarna, till vilka Mikael Agricola hörde, reste från Viborg efter Trettondagen 1557 och var framme i Moskva den 24 februari. Förhandlingarna drog ut till slutet av mars, och först då kunde förhandlarna starta sin hemresa.
Resan hade varit tung och Mikaels hälsa var svag. Under hemresan insjuknade han plötsligt. Mikael dog på Karelska näset i byn Kyrönniemi den 9 april 1557.
Bildtext: Acerbi, Giuseppe: Perilous passage on the ice. I publikationen: Travels through Sweden, Finland, and Lapland to the North Cape in the years 1798 and 1799 / Acerbi, J. - London 1802 . Bild: Helsingfors universitetsbibliotek.
Text: Ari Haapanen, översättning Eva Wahlström