Till Tyskland för att studera
Mikael Agricolas karriär var bara i sin början och den begåvade ynglingen skickades till universitetet i Wittenberg i sydöstra Tyskland för att lära sig mera. Martin Luther verkade då där.Mikael reste till Tyskland med en annan Pernåpojke, Martinus Teit, på förhösten 1536. Resorna med skepp var riskfyllda på den tiden, men pojkarna kom väl i land.
Universitetet i Wittenberg hade varit ett litet och okänt universitet före 1517. Allting hade dock förändrats den 31 oktober 1517, när Martin Luther spikade upp sina berömda teser på slottskyrkodörren. Några år senare kände hela Europa till Martin Luther, och Wittenberg hade blivit centrum för reformationen och universitetet det populäraste i Tyskland. Studenter från alla håll i Europa kom till Wittenberg för att studera, och till dem sällade sig också de två Pernåpojkarna Mikael och Martinus.
Bildtext: Böcker som tillhört de finska studenterna i Wittenberg på 1500-talet. Bild: Helsingfors universitetsbibliotek.
Wittenbergs inflytande
I Wittenberg studerade man för Martin Luther och Filip Melanchton. Deras rykte fyllde föreläsningssalarna och studenternas antal växte till ett tusental. Till Wittenberg kom man främst för att studera teologi, och så gjorde också de finska studenterna.
Agricola lärde känna både Luther och Melanchton, och han kallade dem sin fader och sin lärare. Han påverkades mest av Melanchton, som behärskade både teologin och humanismen. Trots sin mångsidiga bildning gick Melanchton aldrig med på att låta prästviga sig eller att ta emot teologie doktorstiteln. Han kände sig mest hemma i den humanistiska fakulteten.
Under den tid Agricola studerade i Wittenberg föreläste Melanchton bl.a. om antikens grekiska författare och filosofer. Mikael följde med föreläsningarna och lärde sig grekiska, så att han skulle kunna översätta Bibeln direkt från de grekiska ursprungstexterna. Detta översättningsarbete var den främsta orsaken till att Mikael hade skickats till Wittenberg för att studera.
Stipendium av Gustav Vasa
När Mikael Agricola hade studerat i ett år, skrev han till kung Gustav Vasa och bad om ett stipendium för att kunna fortsätta sitt arbete. Mikael hade stöd av Åbo domkapitel, och därför vågade han rikta sig till själva kungen. Han skrev ett brev i mycket ödmjuka och smickrande ordalag och vädjade till kungens ädla sinnelag och till statens intresse i saken. Han fick inget svar på det första brevet skrivet på latin, så han försökte en gång till år 1538. Inte heller det brevet ledde till resultat, men han försökte en sista gång när han redan var på hemresa.
Mikael Agricola och Martin Teit utexaminerades som magistrar år 1539. Samma år reste de hemåt via Sverige. Med sig hade Mikael rekommendationsbrev till Gustav Vasa både av Luther och av Melanchton, man han kom aldrig att träffa kungen, utan återvände till Åbo i slutet av sommaren 1539.
Text: Ari Haapanen, översättning Wahlström