LP2016 - stödmaterial i hälsokunskap

Utbildningsstyrelsen har fastställt grunder för läroplanen för den grundläggande utbildningen den 22 december 2014. Den lokala läroplanen som görs upp utgående från dessa grunder ska tas i bruk i årskurs 1–6 från och med den 1 augusti 2016. I årskurserna 7–9 tas den nya läroplanen i bruk etappvis under åren 2017, 2018 och 2019. Ibruktagandet fastställs i föreskriften till grunderna.

Hälsokunskap som mål

Undervisningen i hälsokunskap har som uppdrag att ge eleverna mångsidig kunskap om hälsa. Dålig hälsokunskap har konstaterats vara en klar enskild, av land och kultur oberoende, riskfaktor för dålig hälsa (Volandes & Paashe-Orlow 2007). Hälsokunskap har samband med människors hälsovanor, hälsa, livskvalitet samt uppkomsten av hälsoskillnader (Berkman m.fl. 2011, Brown m.fl. 2007; Levin-Zamir m.fl. 2011; Sharif & Blank 2010; Sun m.fl. 2013). Att utveckla befolkningens hälsokunskap är i dag ett av de viktigaste globala hälsomålen, eftersom individens hälsokunskap påverkar hela samhällets funktion. På befolkningsnivå tar sig dålig hälsokunskap uttryck i bland annat mängden använda hälsotjänster och ökade hälsovårdskostnader.

Med hälsokunskap (health literacy) avses förmåga att söka, bygga upp, bedöma och använda information som bidrar till en djupare förståelse av oss själva, andra människor och den omgivande världen ur ett hälsoperspektiv. Denna kunskap ger oss möjlighet att göra medvetna och ändamålsenliga val och beslut gällande hälsa. Den hjälper oss också att identifiera och påverka faktorer som bidrar till att främja och upprätthålla vår egen och andras hälsa. I skolan kan hälsokunskapen delas in i fem delområden, nämligen hälsorelaterade kunskaper (theoretical knowledge), praktiska färdigheter (practical knowledge), kritiskt tänkande (critical thinking), självkännedom (self-awareness) och etiskt ansvar (citizenship) Paakkari & Paakkari 2012a; 2012b.

Hälsorelaterade kunskaper innebär teoretiska kunskaper samt abstrakta modeller och teorier om hälsorelaterade ämnen. Kunskaperna lägger grunden för allmänbildning i hälsa och för kunskaper inom de andra delområdena av hälsokunskap. Praktiska färdigheter i anknytning till hälsa är förmåga att på ett ändamålsenligt sätt omsätta sina teoretiska kunskaper praktiskt i olika situationer. För att kunna främja sin hälsa behöver eleverna basfärdigheter, såsom kunskap om hygien, kunskap om trafikregler, förmåga att agera konstruktivt i kommunikationssituationer, förmåga att söka information samt en uppfattning om ändamålsenlig användning av hälsotjänster.

Med självkännedom avses förmåga att uppfatta och bedöma sina egna tankar, behov, motiv, känslor, upplevelser, attityder och värderingar och sitt beteende. Det är också viktigt att förstå sig själv som elev (hur lär jag mig), att kunna ställa upp mål och känna igen kroppens fysiska och psykiska signaler. Vid utvecklingen av självkännedomen är det viktigt att hitta faktorer som hjälper en att koppla hälsorelaterade frågor till sitt eget liv och försöka hitta personliga betydelser i dem.

Kritiskt tänkande innebär förmåga att tänka klart och rationellt. Det är viktigt att väcka nyfikenhet och tvivel hos eleverna och att de mångsidigt övar sig att använda digitala verktyg. Eleverna ska således bland annat handledas att jämföra, tillämpa, analysera och bedöma information, dra slutsatser och skapa ny information. Kritiskt tänkande gör det lättare att få grepp om information och förstå saker på ett djupare plan.

Etiskt ansvar handlar om att uppfatta individens ansvar och skyldigheter. Målet är en djupare förståelse för vikten av att ta ansvar, engagera sig och medverka i syfte att främja sin egen och andras hälsa och säkerställa samhällets funktion. Att agera ansvarsfullt innebär att kunna överväga nödvändigheten, följderna och nyttan av olika saker: hur påverkar mina tankar och gärningar mig själv, andra människor och omgivningen? Det innebär också förmåga att fullfölja saker och att handla till förmån för andra människor och en hälsosam miljö. För att utveckla förmågan att uppfatta och förstå ovannämnda saker ska man i undervisningen ge eleverna möjligheter att reflektera kring frågor om etik, moral och värderingar.

I grunderna för läroplanen för årskurs 1–6 i den grundläggande utbildningen är hälsokunskap ett av de fem ämnesområdena i läroämnet omgivningslära. I årskurs 1–6 är målen för hälsokunskap integrerade i målen för omgivningslära. I årskurs 7–9 är målen för undervisningen indelade enligt de olika delområdena inom hälsokunskap. Målen M1, M5 och M9 anknyter till kunskaper, M2, M6 och M10 till färdigheter och M3, M7 och M11 till självkännedom. Målen M4, M8 och M12 anknyter till kritiskt tänkande och etiskt ansvar.

Mer infomation

Om globala hälsomålen (WHO; på engelska; pdf)
Health literacy as a learning outcome in schools (Pakkari & Pakkari; pdf)


Källor

Berkman, N. D., Sheridan, S. L., Donahue, K. E., Halpern, D. J., & Crotty, K. (2011). Low health literacy and health outcomes: an updated systematic review. Annals of Internal Medicine, 155(2), 97–107.
Brown, S. L., Teufel J. A, & Birch, D. A. (2007). Early adolescents perceptions of health and health literacy. Journal of School Health, 77(1), 7–15.
Levin-Zamir D, Lemish D & Gofin R. (2011). Media Health Literacy (MHL): development and measurement of the concept among adolescents. Health Education Research Vol. 26 No. 2, 323–335.
Paakkari, L. & Paakkari, O. (2012a). Health literacy as a learning outcome in schools. Health Education, 112(2), 133–152.
Paakkari, O., & Paakkari, L. (2012b). Future Directions: How to organize classroom practices to support the development of holistic health literacy. In R. Marks (ed.), Health Literacy and School-based Health Education (s. 187–203). United Kingdom: Emerald Group Publishing.
Sharif, I. & Blank, A. E. (2010). Relationship between child health literacy and body mass index in overweight children. Patient education and counseling, 79(1), 43–48.
Sun, X., Shi, Y., Zeng, Q., Wang, Y., Du, W., Wei, N., & Chang, C. (2013). Determinants of health literacy and health behavior regarding infectious respiratory diseases: a pathway model. BMC public health, 13(1), 261.
Volandes, A. E. & Paasche-Orlow, M. K. (2007). Health literacy, health inequality and a just healthcare system. The American Journal of Bioethics, 7(11), 5–10.

Skribent

Olli Paakkari, Universitetslektor vid Jyväskylä universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, Forskningscentralen för hälsofrämjande