Historia och samhällslära

Syftet med undervisningen i historia är att lära eleven att växa upp till en ansvarsfull aktör som kritiskt kan behandla händelser i nuet och i det förgångna. Eleven får lära sig att förstå att den egna kulturen och andra kulturer är resultatet av en historisk utvecklingsprocess. I undervisningen behandlas både allmän historia och Finlands historia. Syftet med undervisningen är att ge eleven stoff för att bygga upp sin identitet, för att sätta sig in i begreppet tid och för att förstå människans verksamhet och värdet i intellektuellt och kroppsligt arbete.

Syftet med undervisningen i samhällslära är att handleda eleven i att växa upp till en aktiv och ansvarskännande aktör i samhället. Undervisningen i samhällslära i årskurserna 7–9 i den grundläggande utbildningen skall ge baskunskaper och basfärdigheter med avseende på samhällets struktur och verksamhet och medborgarnas möjlighet att påverka. Syftet med undervisningen är att stödja eleven att växa upp till en tolerant och demokratisk medborgare och att ge honom eller henne erfarenheter av samhällsdeltagande och demokratisk påverkan. 

Det historiska märkesåret 1863

Den regelbundna riksdagsverksamheten i Finland har pågått utan avbrott i 150 år. Storfustendömet Finlands ståndsriksdag sammanträdde i Helsingfors 18.09.1863 för första gången sedan Borgå lantdag 1809. Uppfattningen om Finland som en stat började sprida sig och synas i språkbruket. Det finska språkets ställning inom förvaltningen, politiken och pressen förstärktes. Den regelbundna riksdagsverksamheten var ett viktigt led i den utveckling som via finskhetsrörelsen ledde till riksdagens förnyelse, Finlands självständighet och den form av folkvälde som vi har idag.

Utbildningsstyrelsen uppmuntrar skolorna och läroanstalterna att läsåret 2013-2014 ägna märkesåret 1863 större uppmärksamhet än vanligt i undervisningen i de olika läroämnena och i den övriga verksamheten. Demokrativeckorna (37-38) infaller samtidigt som märkesåret öppnas. Finland har vuxit fram som nation ur lokala samhällen, under 1860-talet lades också grunden för det kommunala självstyrelsen. Vi uppmuntrar skolorna att samarbeta med kommunala beslutsfattare, bibliotek, museer, medborgarorganisationer, medier och övriga aktörer för att främja de ungas delaktighet och påverkningsmöjligheter i närmiljön.

Virtuellakommunen.net

Evenemang och temamaterial

För att hedra märkesåret ordnas det i Helsingfors närmare 50 medborgarevenemang från juli 2013. Riksdagen sammanställer ett temamaterial för skolorna på webbplatsen för Ungdomens riksdag. Under sommaren 2013 färdigställs kortfilmer om historiska platser. Under hösten 2013 öppnar Riksarkivet en webbutställning kring märkesåret.

Utanför huvudstadsregionen uppmärksammas märkesåret bl.a. i riksdagsmuseet i Kauhajoki, i Tavastehus och i Hattula samt på vetenskapstorget för skolelever på Bokmässan i Åbo 4-6.10.2013. I slutet av januari 2014 planeras en kampanjvecka under vilken läroanstalterna kan bjuda in riksdagsledamöter från den egna valkretsen. Närmare anvisningar publiceras senare på webbplatsen Ungdomensriksdag.fi. Märkesåret avslutas i april 2014 med evenemang i landskapen. Hela jubileumsprogrammet finns på riksdagens webbplats.

Ungdomensriksdag.fi
Riksdagen.fi

Uppsatstävling på finska

Som tema för den finskspråkiga uppsatstävlingen Suomalainen kirjoituskilpailu för gymnasieelever har i 1863 års anda valts Kansanvalta (Folkvälde). Tävlingen utlyses på webbplatsen nedan.

Suomalaisuus.fi

Mer information ger

undervisningsrådet Kristina Kaihari, Utbildningsstyrelsen
fornamn.efternamn(at)oph.fi

ledande informatiker,Timo Turja, Riksdagen
fornamn.efternamn(at)eduskunta.fi

Utbildningsstyrelsen uppmuntrar skolorna och läroanstalterna att läsåret 2013-2014 ägna märkesåret 1863 uppmärksamhet i undervisningen och i skolans övriga verksamhet. Skolorna uppmuntras att samarbeta med kommunala beslutsfattare, bibliotek, museer medborgarorganisationer, medier och övriga aktörer för att främja de ungas delaktighet och påverkningsmöjligheter.

Tillbaka