Geografi, biologi - miljö- och naturkunskap


År 1-4. Miljö- och naturkunskap är en integrerad ämnesgrupp sammansatt av biologi, geografi, fysik, kemi och hälsokunskap. Undervisningen omfattar dessutom principerna för en hållbar utveckling. Målet för undervisningen är att eleven skall lära sig att förstå naturen och kulturmiljön, sig själv och andra, olikheter människor emellan samt hälsa och sjukdom.

År 5-9. undervisningen i biologi undersöker man livet och dess yttringar. Undervisningen anordnas på ett sådant sätt att eleven lär sig känna igen olika arter, förstår växelverkan mellan organismerna och deras livsmiljöer samt lär sig att uppskatta och vårda naturens mångfald. Målet för undervisningen i biologi är att eleven skall lära känna sig själv som människa och som en del av naturen. I undervisningen utomhus skall eleven ha möjlighet till positiva upplevelser och erfarenheter av naturen och lära sig att iaktta miljön. Undervisningen i biologi skall basera sig på undersökande inlärning som sker både i terräng och i klassrum.

För utvecklingen av matematik och naturvetenskapliga ämnen ansvarar undervisningsrådet Kristian Smedlund, tfn 029 533 1286, fornamn.efternamn(at)oph.fi

Extremväder och naturfaror – en lärresurs på nätet för skolor i Norden

Har det regnat eller snöat extremt mycket – varit översvämningar eller skett andra naturhändelser i skolans omgivning – som kan användas när temat hållbar utveckling och klimatförändringar behandlas under lektionerna? Och har dessa händelser påverkat eleverna eller folk i omgivningen? Vad anser folk att klimatförändringarna beror på?

Den samnordiska webbresursen Extremväder och naturfaror ger skolorna möjlighet att behandla temat extremväder och klimatförändringar på ett konkret sätt. Genom att mata in skolans koordinater och sedan föra in data om lokala extrema väderhändelser – både sådana som händer just nu år 2013 och sådana som hänt i det förflutna – bidrar skolan till en nordisk databas där man kan se vilka händelser som ägt rum i olika delar av Norden.

I tillägg kan eleverna intervjua lokalbefolkningen (eller vänner och familj) om frågor knutna till klimat och klimatanpassning. Även intervjusvaren matas in i databasen och blir en del av ett större material. Också eleverna själva kan svara på frågorna.

Klasserna har även hjälp av norske klimatexperten Hans Olav Hygen från Meteorologiska insitutet i Norge; genom Extremvädersresursen kan klasserna ställa experten frågor kring extremväder och klimatförändringar.

Resursen riktar sig främst till undervisning i år 7-9 och på gymnasiet.

Hur gör man rent praktiskt?

En lärare på skolan registrerar skolan och anger var skolan befinner sig geografiskt. Läraren kan därefter skapa koder för andra lärare på skolan. Läraren kan också skapa så kallade elevkoder, så att eleverna själva kan mata in information. Informationen godkänns dock av läraren innan den publiceras. Alla väderhändelser och samlade enkätsvar kan ses av vem som helst, och på så sätt kan man också i skolan diskutera vad som hänt i andra nordiska länder. Det här är även ett ypperligt tillfälle att starta ett samarbete med en annan nordisk skola, t.ex. genom eTwinningnätverket och/eller Nordplus eller att samarbeta med instanser inom kommunen/staden.

Vilka frågor ska man svara på för att mata in data?

De frågor som ställs när man registrerar väderhändelser är bl.a. tidpunkt för händelsen, vad som hände, vilka källorna ni använde är eller har ni även upplevt händelsen själva och uppstod några skador. Man kan även ladda upp foton man tagit på händelsen och lägga in länkar till mediebevakning av händelsen. Även frågeformulärets frågor är färdigt gjorda. Dem kan ni bekanta er med under rubriken Läs vägledningen.

Extremväder och naturfaror (Nettverk for miljølære)

Mer information

undervisningsrådet Lea Houtsonen
E-post fornamn.efternamn(at)oph.fi
Tfn 029 533 1067

producent Mia Sandvik
E-post fornamn.efternamn(at)oph.fi
Tfn 029 533 1195

Den samnordiska webbresursen Extremväder och naturfaror ger skolorna möjlighet att behandla temat extremväder och klimatförändringar på ett konkret sätt. Genom att mata in data om lokala extrema väderhändelser bidrar skolan till en nordisk databas där man kan se vilka händelser som ägt rum i olika delar av Norden. I tillägg kan eleverna intervjua lokalbefolkningen (eller vänner och familj) om frågor knutna till klimat och klimatanpassning. Även intervjusvaren matas in i databasen och blir en del av ett större material. Extremväder är även en resurs som lämpar sig bra i samarbete med andra nordiska skolor och/eller med instanser i kommunen/staden.

Läroplansgrunder (oph.fi)

Lpg: grundläggande utbildning

Digitala lärresurser

Vetamix 
Digitala lärresurser på Edu.fi (grundläggande utbildning)

Relaterat

Resurscenter för matematik, naturvetenskap och teknik i skolan
Natur och miljö
NoTnavet (Sverige)