Sagt om muntlig kommunikation

Vad kännetecknar en god talare? Har/Hade du tillräckligt med muntliga övningar i skolan? Kan alla bli bra på att hålla föredrag? Varför är muntlig kommunikation så viktigt? Några åsikter hör du här.

I handboken Sagt och osagt (Hyvönen & Oker-Blom red. 2002), berättar fyra yrkesverksamma personer om sina upplevelser av muntlig kommunikation under skoltiden och om den muntliga kommunikationens roll i yrkeslivet. Här kan du läsa några korta citat ur intervjuerna.

”En brist under skoltiden var att eleverna fick hålla föredrag alltför sällan. De höll ’det där enda stora fördraget’ om året som alla var fruktansvärt nervösa för. I stället för att göra en så stor grej av det kunde man ha fördrag i skolan varje vecka. Skolan borde ge eleverna chansen att träna muntlig kommunikation genom att erbjuda eleverna så många tillfällen som möjligt att uttrycka sig verbalt, och att låta dem uttrycka sig på sitt personliga sätt. Det är viktigt att det inte finns någon given modell, utan att eleverna får bejaka sin egen person och stil och känna sig säkra i den. ”
Lotta Wigelius-Wulff, producent

”Självförtroendet är ett begrepp som består av många delar och det märks om en person som står på scen har det eller inte. En person med gott självförtroende är en intressant och avslappnad talare. En god talare kännetecknas vidare av att han eller hon är naturlig, klar och ledig till sitt sätt. Skolan har en mycket viktigt uppgift när det gäller att bygga upp självförtroendet.”
Carl-Henrik Wallin, jurist

”Då hjärtat är med, då fungerar kommunikationen. Man kan se det på ögonen om en människa menar vad hon säger. När människor vågar vara sig själva med risk att de gör bort sig, då är de som bäst.”
Janina Andersson, riksdagsledamot

”Om man tänker efter är det ganska fenomenalt vilket stort behov människan har av berättelser, som att lyssna på radio, höra en vits, se en amerikansk polisserie eller läsa en bok. Barn har en extremt rörlig fantasi och det gäller därför för läraren att stimulera den så mycket som möjligt. Det vore hälsosamt för lärarna att ibland improvisera och frigöra sig från rollen som lärare.”
Dick Idman, skådespelare

Maria Finström intervjuade sommaren 2003 några gymnasieelever och studenter om deras syn på betydelsen av att ha goda muntliga färdigheter. Här är deras synpunkter.

”Det är nog en fördel att i studie- och arbetslivet vara bra på muntlig kommunikation, även om det nog också finns yrken och branscher där muntlig kommunikation inte behövs i lika stor utsträckning. Men även om man inte behöver kunna TALA direkt, så skall man ju inom ramen för studierna nog t.ex. kunna presentera en undersökning. Och det är mycket värt att kunna göra det på ett vettigt sätt. Dessutom lever vi ju i en kommersiell värld där du måste kunna sälja … och få pengar. Du måste ju lära dig att övertyga folk om vad det lönar sig att satsa på.”
Kira, 20 år, Trinity College, Dublin

”Förut vantrivdes jag med att tala inför publik, och de enstaka föredrag vi höll på högstadiet var en enda stor pina. Numera tycker jag egentligen om att hålla föredrag och ser det som en utmaning. Ju säkrare man blir på sin sak desto lättare är det att bearbeta och tala om sådant som inte är så nära för en själv. Man utvecklar liksom en egen stil och då är det naturligtvis lättare.”
Heidi, 20 år, Arcada

”Jag tycker att muntlig kommunikation är viktigt. Hemskt viktigt. Kanske t.o.m. viktigare än det skriftliga.”
Tom, 17 år, Rudolf Steinerskolan

”Självsäkerhet är viktigt, och några är ju säkrare av naturen. Men alla kan nog lära sig! Att tala inför publik blir lättare desto mera man gör det, eftersom man blir vad vid det.”
Kai, 16 år, Rudolf Steinerskolan