Fadderverksamhet, kompissamtal och elevvårdskonferenser

Degerö lågstadieskola

Fadderverksamhet

I vår skola har vi fadderverksamhet mellan årskurs 1 och 4. Åk 4 är faddrar åt eleverna i åk 1. Fadderverksamheten sätter igång redan på våren innan skolan börjar då ettorna på sin besöksdag i skolan får träffa sina faddrar. Redan första skoldagen på hösten träffas åk 1 och 4 igen och därefter har klasserna veckovis gemensamma aktiviteter. I början lär de känna varandra genom olika lekar, och ettorna har sällskap av fyrorna under de första rasterna i skolan. Ibland är fyrorna en slags "hjälplärare" då de assisterar i ettan med att lyssna på läseläxor, diktera vid skrivning, träna klockan eller hjälpa till under småslöjdslektioner. Faddrarna kan också användas under en teckningslektion eller under gymnastiklektioner.

Vid utfärder är faddrarna en enorm resurs då de stolt håller reda på sina fadderelever. Hur skall man bete sig på busshållplatsen, i bussen, då man kommer ut ur bussen? Alla dessa frågor besvaras med att fyrorna visar ettorna hur man gör. Fadderverksamheten underlättar skolstarten både för ettorna och för ettans lärare. Vi förebygger också mobbning i och med att ettorna genast får kontakt med äldre elever och dessa elever i sin tur tar hand om de nya ettorna. Många rutiner som bör inläras blir så mycket tydligare för en sjuåring då en äldre elev handgripligen visar hur man gör, t.ex. hur man gör ett läxhäfte och hur man sedan fyller i det. Fadderverksamheten sker helt på ettornas villkor, vad ettorna klarar av och hur länge de orkar göra samma sak. Detta år har fadderverksamheten varit väldigt aktivt i bruk - alla år är fallet inte så.

Kompissamtal

Under ett kompissamtal är målet att eventuella bråk utreds och att man efter samtalet kan börja "från rent bord". Kompissamtal hålls en gång i veckan eller efter behov. Längden på kompissamtalen borde inte vara längre än 20 min för att samtalet inte ska kännas utdraget. Kompissamtalet har fyra olika skeden. Man kan ha fler eller färre skeden efter behov. Eleverna sitter i ring så att de kan se varann och läraren ställer följande frågor: 1. Har någon blivit ledsen/sårad denna vecka? 2. Känner någon på sig att han/hon sårat någon denna vecka? 3. Har någon själv rett ut något gräl denna vecka? 4. Finns det ännu något som någon vill ta upp? (5. Har någon blivit riktigt glad denna vecka?)

1. Då en elev säger att han blivit sårad behöver han inte säga vem som sårat honom. 2. Namnet borde komma fram under nästa varv då eleverna har möjlighet att säga vad de gjort och samtidigt be om ursäkt. 3. Läraren berömmer naturligtvis om eleverna själva har kunnat reda ut bråk. 4. Om det ytterligare finns något som borde diskuteras tas det upp här. 5. För att få en trevlig avslutning på diskussionen.

Sammanställt av läraren Nina Airio

Växa tillsammans

Vi växer individuellt och vi växer tillsammans i familjer och i olika gruppsammanhang. En grupp som kommer att bli en mycket viktig del av familjen är de nya klasskompisarna i skolan. Dessa klasskompisar har föräldrar, som är i samma nya, litet spännande situation. Frågor som påverkar vardagen uppstår och det kan kännas tryggt att kunna diskutera dessa med de andra föräldrarna.

"Växa tillsammans" är ett hjälpmedel för föräldrarna och klassläraren att lära känna varandra bättre och därigenom göra klassen till en trygg omgivning, som accepterar elevernas olikheter och främjar deras möjligheter till en positiv och fruktsam inlärning. Metoden bygger på smågruppdiskussioner, där allas frågor och erfarenhet tas tillvara. Man kan diskutera allt från läxläsning, hemkomsttider, TV-tittande till veckopengar, regler och bestraffningar - ja alla olika aspekter på barnuppfostran. Diskussionerna gör att klassens föräldrar lär känna varandra bättre och har lätt att kontakta varandra vid eventuella krissituationer, t.ex. vid fall av mobbning. Problem inom klassen uppstår inte lika lätt då barnen vet att föräldrarna håller kontakt med varandra och tröskeln för att ringa kompisens mamma eller pappa är låg.

Förbundet Hem och skola har material, som kan utnyttjas som underlag för diskussionerna och informatörer som kan inleda det första "Växa tillsammans"-mötet, genom att i korthet presentera idén och förfaringssättet. Kontakta förbundets kansli för beställning av material.

sammanställt av Monica Weber, ordförande i Hem och skola

Elevvårdskonferenser

Elevvårdsteamet träffar varje klasslärare en gång på hösten och en gång på våren i form av ett möte. Mötet är en och en halv timme långt. Då får klassläraren berätta om sin klass och om varje elev skilt för sig i alfabetisk ordning. Vi går igenom hur det går för eleven i skolan inlärningsmässigt samt den sociala biten. Vi har klassfotografiet framför oss så att alla vet vilken elev vi talar om. Klassläraren har på förhand funderat på vilka elever som har det speciellt jobbigt och för detta finns det en speciell blankett där läraren skrivit ner orsaken till att just den eleven tas upp. Så funderar vi på åtgärderna och skolledaren skriver ner dem på blanketten. I december och maj samlas elevvårdsteamet till uppföljningsmöten där vi går igenom vad som gjorts, var vi står och vad som ännu måste åtgärdas.

sammanställt av föreståndaren Marika Björkell