Utvecklingssamtal och elevvårdskonferenser

Högstadieskolan Lönkan 
 
Vikten av kontakterna till elevernas föräldrar

Som klassföreståndare kommer man snabbt underfund med vikten av kontakterna till elevernas föräldrar. Ett sätt är att hålla föräldramöten. De är inte alltid så välbesökta. Däremot tycks föräldrarna uppleva enskilda diskussioner med klassföreståndaren mera givande och meningsfulla än vanliga föräldramöten. Då har alla föräldrar möjlighet att tillsammans med klassföreståndaren diskutera just det som känns viktigast för båda parter.

Det är ingalunda meningen att endast svaga eller bråkiga elevers föräldrar kommer på kvartssamtal/utvecklingssamtal. Alla föräldrar skall reserveras lika mycket tid att diskutera sitt barns skolgång.

Oftast är det så att föräldrar och klassföreståndare diskuterar barnet ur många olika perspektiv, dvs. elevens skolprestationer, elevens relationer till andra barn och unga; klass- och skolkamrater, vänner, syskon, samt relationerna till vuxna, föräldrar, lärare. Allt det andra utöver skolprestationerna, är minst lika viktigt att diskutera med tanke på att alla parter strävar till att barnet/eleven skall må så bra som möjligt.

Som stöd för samtalet kan man ha olika slags enkäter. Man kan be eleverna att utvärdera sina egna prestationer och kamratrelationer på förhand, speciellt sådana gånger då klassföreståndaren vill träffa elev och föräldrar tillsammans. Också föräldrarna kan fylla i enkäter gällande elevens prestationer och relationer till andra människor. Vanligt är också att klassföreståndaren begär skriftliga kommentarer om de enskilda eleverna av ämneslärare. Dessa kommentarer kan antingen skickas hem till familjerna/föräldrarna på förhand eller också bara gås igenom under utvecklingssamtalet.

Utvecklingssamtal kan man hålla i skolan, per telefon, på ett kafé, mitt på dagen när klassföreståndaren har håltimme eller på kvällen efter att arbetsdagen är slut för föräldrarnas del. Tid och plats är inte det viktiga; det viktiga är att alla parterna tycker att de får ut något av samtalet.

Elevvårdskonferenser

Vi håller elevvårdskonferenserna en gång i veckan och varje klassföreståndare ges möjlighet att en gång per termin komma till ett möte för en genomgång av den egna klassen. Dessa mötestider bestäms i början av varje termin. Sedan höstterminen 1999 arbetar vi i lärarlag där lagens sammansättning baserar sig på klassföreståndarna i de olika årskurserna. Klassföreståndargruppen kompletteras med kolleger som har undervisning i respektive årskurser så att lagen består av 7–8 lärare.

Praktiska ärenden har varit t.ex. planering av föräldramöten, temaområden och info, planering av naturskola, Helsingfors-orientering, planering av Våga-projektet. Pedagogiska ärenden hoppas vi blir t.ex. inlärningsstilar, laborativ matematik, ämnesintegrering, elevernas självutvärdering och portföljliknande arbete, utvärderingssamtal med och utan föräldrar.

Diskussionsgrupper

Vi har i flera år haft s.k. pojk- och flickdiskussionsgrupper handledda av utomstående så att pojkgrupperna leds av en manlig person och flickorna av en kvinnlig person. Elevvårdsgruppen bildar grupperna på sex elever så att det finns både sådana elever som av olika orsak kan tänkas behöva den här typen av verksamhet (manlig förebild, tysta, blyga flickor) och sådana elever som kan tänkas vara "ett slags stödelever" (modeller).

Skolkuratorn/studiehandledaren/specialläraren/klassföreståndaren kan vid behov bilda mindre grupper av en klass och föra olika slags diskussioner, som främst handlar om kamratrelationer, hur man beter sig i olika sammanhang osv. Det handlar egentligen om att lära sig att bete sig socialt i grupp.

Av lektor Tuula Lahtinen

Klasstödjarverksamhet

Fr.o.m. höstterminen 2000 har Högstadieskolan Lönkan påbörjat en ny form av sin vänelevsverksamhet, nämligen klasstödjarverksamhet. Vi har strävat efter att få två tutorer/klasstödjare från varje klass i årskurs 8 och 9, helst en flicka och en pojke. Den som inte önskar fungera som tutor kan vara enbart klasstödjare. I årskurs 8 och 9 har tutorerna/klasstödjarna fått ansöka om att bli utvalda, precis som tidigare i tutorverksamheten. I årskurs 7 har eleverna däremot röstat fram två klasskamrater som de önskar se som klasstödjare.

Tanken med denna verksamhet är att det inte enbart skall vara de vuxna (och speciellt mobbningsteamet) som arbetar mot och ingriper i mobbning. Klasstödjarna får träffas i egna mindre grupper bestående av elever från alla tre årskurserna, högst 8 elever per grupp. I vår skola bildas på detta sätt tre grupper som träffas för sig. Varje grupp har en egen ansvarsperson/ordförande som alltid är en elev från årskurs 9. Likaså har varje grupp en vuxen handledare som är någon från mobbningsteamet. I början är det säkert bra om handledaren är med på elevernas möten. I fortsättningen blir det kanske onödigt, eftersom ansvarspersonerna från alla tre elevgrupperna en gång per månad skall delta i mobbningsteamets möte.

Tre saker är viktiga för klasstödjarna: 1. De skall föregå med gott exempel i olika sociala sammanhang. 2. De har tystnadsplikt, om än inte juridisk (de skall t.ex. inte utanför sina möten tala om sådant som diskuterats på mötena) 3. De har anmälningsskyldighet, d.v.s. de måste informera de vuxna om de lägger märke till mobbning.

Det är viktigt att få eleverna med i arbetet mot mobbning, inte minst för att eleverna själva vet mycket mera om vad som händer i skolan och när det blir allvarligt. Klasstödjarna kan fundera kring trivseln i sina egna klasser och i skolan i allmänhet och på olika sätt aktivera sig i trivselfrågor. Deras möten kan bli ett forum för diskussion och planering av den här verksamheten. Mycket kan klasstödjarna också göra helt konkret för att stöda olika elevers trivsel i skolan, om än det egentliga ansvaret för att ingripa i mobbning alltid finns hos de vuxna i skolan.

I Lönkan är alltså den här verksamheten nu på försöksstadiet. Det är alltid viktigt att också utbilda och handleda eleverna inför sådana här förtroendeuppdrag. Det har vi ännu inte gjort i någon större utsträckning. Vi skulle gärna se att andra skolor kommer med i verksamheten och att vi så småningom skulle kunna erbjuda klasstödjarna central utbildning och olika uppföljningsträffar med klasstödjare från andra skolor.

Av skolkurator Gunilla Biström