Man skall inte behöva stå ut med mobbning

Intervju med rektor Solveig Almark-Björk, rektor på högstadieskolan Lönkan.

 - Skolans uppgift är att undervisa. Men allt som stör arbetsron, allt som stör rasterna, allt som stör sämjan mellan skolkamraterna, allt som stör resorna till skolan, stör också undervisningen. Och det kan vi inte acceptera. Dit hör mobbningen.

- Vi är inte uppfostrare men fostrare, säger Solveig Almark-Björk, rektor på Högstadieskolan Lönkan i Helsingfors.

Något som i mycket hög grad stör tryggheten i skolorna är mobbning. På Högstadieskolan Lönkan i Helsingfors har man redan i många år satsat hårt på att förhindra och förebygga mobbning. Skolan har bland annat ett mobbningsteam som består av rektor, skolkurator och lärare. De jobbar med att reda ut konflikter i skolan samtidigt som de på längre sikt gör upp strategier för hur man skall avvärja mobbningen i skolan.

- Det här är någonting man måste jobba långsiktigt med. Ett år i taget räcker inte, säger skolans rektor Solveig Almark-Björk. Om en elev i skolan känner sig mobbad kan han eller hon gå in till rektorn och berätta om saken. Ibland kan också klasskamrater, föräldrar eller andra bekanta ta kontakt och berätta att de är oroliga för en viss person. Lärarna i skolan försöker också hålla koll på situationen i skolan.

- Eleverna vågar ofta komma in till oss och berätta att de eller en kompis blir retade, och det är ju en väldigt bra sak, säger Solveig Almark-Björk.
Hon säger att det är väldigt viktigt att man tar itu med mobbningen genast den dyker upp.

- Problemet är att en del elever betalar nästan vilket pris som helst för att bli sedda. Om de blir mobbade får de ju samtidigt uppmärksamhet och då känner de sig inte utanför. De inser inte alltid att de inte skall behöva stå ut med det.
Solveig Almark-Björk förklarar att de som mobbar inte nödvändigtvis kommer ihåg händelser som skett för länge sedan. De fäster sig inte vid saken. Men den som blivit mobbad minns minsann nog. Därför är det viktigt att agera snabbt. Ju tidigare man tar itu med saken, desto lättare är det att lösa problemet.

- När vi stöter på mobbning försöker vi först och främst reda ut fakta. Vi diskuterar både med mobbaren och med den som blivit utsatt för mobbning, säger hon. Vi försöker också följa upp situationen och se om den förbättras.
Solveig Almark-Björk säger att man strävar till att eleven som mobbar själv skall rätta till problemet. De skall själva ta ansvar för att det bli förändring i saken. Mobbningsteamet jobbar till en del den så kallade Farstametoden som bland annat går ut på att inte genast ta kontakt med föräldrarna när en konflikt uppstår.

- Enligt Farstametoden är det inte vettigt att genast ringa föräldrarna så fort ett problem dyker upp. Det kan leda till att situationen bara blir värre.
Solveig Almark-Björk försäkrar att man givetvis ändå tar kontakt med mamma och pappa om det visar sig att det behövs.

Mobbningsenkät

På Lönkan utför man varje år också en mobbningsundersökning. I början av varje hösttermin får varje elev en enkät som de skall ta med sig hem och fylla i tillsammans med sina föräldrar.

 - Alla elever får frågepappren samma dag, under sista lektionen. Vi samlar in dem under första lektionen nästa dag, säger Solveig Almark-Björk.  Hon berättar att man också ger tydliga instruktionen för hur blanketten skall fyllas i tillsammans med en definition på vad mobbning egentligen är. De olika årskurserna får olikfärgade formulär så att man kan göra årskursvisa jämförelser.  Svaren utgör ett mycket viktigt underlag för mobbningsteamets arbete. Solveig Almark-Björk berättar att man i mobbningsenkäten bland annat ställer frågor som: Har du blivit mobbad? Var har du blivit mobbad? Hur? Har du berättat för någon att du blivit mobbad? Varför har du inte berättat? Har det gjorts något för att hjälpa dig? Har du själv mobbat någon? med mera. Svaren returneras i slutna kuvert. Eleverna kan välja att svara anonymt om de vill.

- Dels ger svaren en viktig bild av hur eleverna trivs i skolan, dels får vi konkret information om mobbningen. De ger också en bild av om våra ingripanden har haft någon effekt. Solveig Almark-Björk berättar att man också presenterar resultatet för eleverna och diskuterar det med dem.

- Mobbningsenkäten är ett väldigt användbart verktyg som vi har haft stor nytta av.

Vi gör allt vi kan

- Skolans uppgift är att undervisa. Men allt som stör arbetsron, allt som stör rasterna, allt som stör sämjan mellan skolkamraterna, allt som stör resorna till skolan, stör också undervisningen. Och det kan vi inte acceptera. Dit hör mobbningen.

- Vi är inte uppfostrare men fostrare, säger Solveig Almark-Björk. Hon tycker att det är synd att så mycket av lärarnas tid och ansträngningar går åt till att jobba med problem som mobbning.

- Givetvis har det alltid funnits konflikter i skolan men eleverna mår sämre idag. Det syns också i skolbänken. Hon tycker att lärarna behöver få mer utbildning i hur man hanterar mobbning. Arbetet med att förebygga och förhindra mobbning borde dessutom skrivas in i lärarnas tjänstebeskrivning.

- Vi gör allt vi kan. Men vi hinner inte, och har inte resurser tid att göra allt vi skulle vilja, säger Solveig Almark-Björk.