Vi finns till för eleverna

Intervju med kurator Gabriell Ikäheimo, ledande kurator i Helsingfors svenska skolor

Gabriella Ikäheimo jobbar som kurator i Botby högstadieskola i Helsingfors. Hon är också ledande kurator i Helsingfors svenska skolor. Hon jobbar dagligen med frågor som har att göra med elevernas trygghet.

- Det är oerhört viktigt att eleverna vet att jag finns på plats i skolan, att de känner mig och kan lita på mig, att de vet att de kan komma till mig och att jag har tid för dem, säger hon.
Gabriella Ikäheimo berättar att är mycket som bidrar till att eleverna kan känna sig otrygga i skolan: oklara regler, att det är stökigt i klasserna och på rasten, mobbning, att eleverna inte känner varandra eller att de inte känner lärarna.

- Allt sådant som påverkar den allmänna stämningen i skolan påverkar också eleverna. Är det dålig stämning i skolan känner eleverna sig oroliga och otrygga. Men är det god stämning i skolan känner barnen sig genast bättre till mods. Det är ju självklart.

Stämningen i skolan

Och det är mycket som påverkar stämningen i skolan.
- Om det är ordning och reda i skolan, om lärare och elever är bekanta med varandra och om det finns klara regler för hur allt och alla ska skötas i skolan, då känns det genast tryggare, säger Gabriella Ikäheimo.
Hon påpekar att det också är viktigt att såväl vuxna som elever trivs i skolan.

- Det är viktigt att också lärarna känner sig trygga. Då jobbar de själva också bättre. Och om lärarna trivs med sitt arbete smittar det av sig på eleverna.
Gabriella Ikäheimo berättar att det finns många väldigt konkreta saker som påverkar atmosfären i skolan.

- Ta till exempel skolbyggnaden. Den är hur viktig som helst!
Hon förklarar att arkitekturen har stor betydelse.

- Det som jag gillar med arkitekturen här i Botby skola är att vi har en stor och öppen aula. Där kan alla se varandra och man behöver inte känna sig instängd.
Gabriella Ikäheimo förklarar att det också är viktigt att eleverna har egna skåp - en plats som är deras egen.

- I lågstadierna har eleverna egna pulpeter där de kan förvara sina saker. Den pulpeten är deras eget lilla hörn i skolan. Men också eleverna i högstadiet behöver ett eget hörn, påpekar hon. Det bidrar till att eleverna känner sig hemma i skolan.
Gabriella Ikäheimo tycker också att det är viktigt att toaletterna är fräscha och att skolgården ser trevlig ut.

- Alla småsaker, som egentligen inte är så små, gör skolan till en plats där eleverna kan känna sig trygga.
Hon påpekar att eleverna inte har något val. De måste  ju gå i skolan.

- Därför ligger det på skolans ansvar att se till att eleverna trivs.

Viktigt att känna varandra

Gabriella Ikäheimo förklarar att otrygghet ofta kommer sig av oro inför sådant som är nytt och obekant. Därför försöker man i Botby förebygga den här oron genom att bekanta sig med de elever som kommer till högstadiet redan innan läsåret börjar.

- Vi vill ge dehär eleverna en trygghetsgrund att stå på.

Hon berättar att eleverna, när de går på sexan, besöker skolan och bekantar sig med den.

- Vi har också vänelever från högre klasser vars ansvar är att ta hand om de nya sjuorna när de kommer.

Gabriella Ikäheimo berättar att man varje år utser några elever i skolan till vänelever. De har ett speciellt ansvar att ta hand om de nya sjuorna och dessutom att vara uppmärksamma på allt som pågår i skolan. Väneleverna får en cirka tio timmar lång utbildning för sin uppgift. De träffas regelbundet med sina handledare och planerar hur man skall ta emot de nya eleverna. Väneleverna berättar också hur de tycker att atmosfären i skolan är och om de har lagt märkte till att någon elev blir retad.

- Det allra effektivaste sättet att motarbeta mobbning är att elever och vuxna jobbar tillsammans.

Förtroende

Gabriella Ikäheimo samarbetar mycket med skolhälsovårdaren, studiehandledaren och klasslärarna.

- Det är ju så att olika elever har förtroende för olika personer. Det varierar vem som söker sig till vem.

Hon berättar att hon själv rätt ofta jobbar med stökiga killar medan flickorna ofta vänder sig till hälsovårdaren.
Ibland uppmanar läraren eller skolhälsovårdaren i sin tur eleverna att uppsöka kuratorn.

- Det är ju så att lärarna inte har tid eller resurser att ta itu med de allra svåraste problemen och där kan jag i stället hjälpa till.

- De facto jobbar jag ju nog med både flickor och pojkar, både lugna och livliga.
Gabriella Ikäheimo förklarar att kuratorn också har mer tid att rent helhetsmässigt ta itu med problemen - att åtgärda de bakomliggande orsakerna.

Hon berättar att eleverna ofta söker upp kuratorn helt frivilligt.

- Jag är glad att eleverna kommer så gärna. Det är väldigt viktigt att de har förtroende för kuratorn. Och att jag håller det förtroendet. Det är jätteviktigt.

Kan hända vem som helst

Gabriella Ikäheimo tror att vem som helst kan bli utsatt för mobbning.

- Ofta handlar det helt enkelt om otur.

Hon säger att det tyvärr ofta förekommer mobbning i de flesta sammanhang där det finns mycket människor. Elever kan mobba elever, lärare kan mobba lärare, elever kan mobba lärare och lärare kan mobba elever. Vad som helst är möjligt.

Hon understryker ändå att de allra flesta elever nog känner sig trygga i skolan.

- Det kan tyvärr förekomma mobbning i skolan - men det är inte ofta.