Att ge stöd och förebygga kriser
Man kan inte kontrollera livet och alla krissituationer går inte att undvika. Det finns ändå situationer där försummelser kan leda till kris. Att en elev ofta är frånvarande kan vara ett tecken på missbruksproblem eller depression. Om ingen ingriper kanske situationen avslöjas först då eleven eller den studerande avbryter sina studier. Mobbning som man inte ingriper i kan leda till att atmosfären bland eleverna försvagas och till att den mobbade tillgriper extrema handlingar, till och med självmord.
Olyckor kan förebyggas genom att man vinnlägger sig om skolbyggnadens och skolmiljöns säkerhet. Arbetarskyddslagen berör elevernas och de studerandes arbetssäkerhet i specifika undervisningsutrymmen, såsom utrymmen för tekniskt arbete, textilslöjd och huslig ekonomi eller i kemi- eller fysikklassen. Granskning enligt lag tillkommer arbetarskyddsmyndigheterna. En hög säkerhetsnivå kan också krävas av dem som sköter skoltransporterna.
Nedan ges tips om hur man kan upptäcka svåra livssituationer. Tipsen är inte heltäckande utan riktgivande. Det är inte meningen att lärarna skall börja diagnosticera sina elever. Läraren kan ändå vara en oersättlig hjälp om han eller hon ger barnet eller den unga vägledning då det gäller att söka sig till professionell mentalvård. Om läraren är osäker på huruvida hans eller hennes oro är befogad lönar det sig att diskutera med någon inom elevvården. Det lönar sig att ta den egna oron på allvar. Oron talar ofta om att allt inte står rätt till med barnet eller den unga.
Depression
Det är inte alltid lätt att känna igen depression. Ibland kan den t.ex. döljas bakom en gycklarfasad. Det är synnerligen viktigt att en deprimerad elev eller studerande vägleds till att få hjälp.
Följande kan vara tecken på depression
- sömnsvårigheter; personen i fråga sover inte tillräckligt eller är hela tiden trött
- ätstörningar; personen äter inte tillräckligt eller äter för att döva sin sorg
- kraftlöshet: ”jag är alldeles slut, jag orkar inte längre”
- apati, personen drar sig tillbaka: hobbyer, vänner osv. intresserar inte längre
- fientlighet: personen krånglar och är ilsken och tvär
- koncentrationssvårigheter: överdriven livlighet
- självförakt: jag är ful, ingen tycker om mig
- gråtighet och sorgsenhet dominerar
- domedagsstämning: det personen talar, tänker, skriver eller ritar handlar om döden.
Förteckningen handlar bara om exempel. Om en elev eller studerande har många av de uppräknade symtomen gäller det att kontakta skolpsykologen, skolläkaren eller en sakkunnig inom mentalvården.
Psykotiskt beteende
Ibland händer det att en elev eller studerande börjar bete sig på ett sätt som är uppenbart avvikande. Det kan handla om allvarliga mentala störningar som kräver snabba professionella insatser.
Följande kan vara symtom på psykos
- personen drar sig tillbaka och vill vara ensam
- förvirrat och orealistiskt sätt att tala
- ritualer, tvångshandlingar
- ett beteende som är barnsligt med hänsyn till åldern
- förändrad attityd till skolarbetet, eleven bryr sig inte om skolarbetet eller försöker göra mer än han eller hon orkar
- säreget beteende som personen i fråga inte vill eller kan förklara
- antydda hjälpbehov
- personens yttre förändras radikalt, det blir t.ex. ovårdat
- känsloyttringarna blir smalspåriga eller förändras, t.ex. plötsliga skratt- eller gråtanfall
- vanföreställningar.
Förteckningen handlar bara om exempel. Om en elev eller studerande har många av de uppräknade symtomen gäller det att kontakta skolpsykologen, skolläkaren eller en sakkunnig inom mentalvården.
Missbruk av alkohol och droger
En riklig användning av alkohol och droger kan vara ett symtom på allvarlig depression. Missbruk av alkohol och droger stör skolarbetet och kan i värsta fall leda till avbruten skolgång.
Följande kan vara symtom på missbruk av alkohol och droger
- skiftande kamratkrets
- ökat penningbehov, snatteri, skadegörelse, saluföring av varor
- försämrad skolframgång
- ökad skolfrånvaro; morgon- eller måndagsfrånvaro
- realistiskt sätt att tala, historier och lögner
- karaktärsförändringar
- tillstånd av rädsla, ångest och oro
- olika fysiska tecken beroende på vilket ämne som används, t.ex. vidgade pupiller, blodsprängda ögonvitor, darrning, svettning, viktminskning eller -ökning, sömnighet, förvirring
- lukter som är typiska för vissa ämnen
- pipor, knivar, delar av stoff som missbrukas
- förändringar i utseendet eller sättet att föra sig
Inga tecken innebär ensamma eller ens tillsammans att den unga nödvändigtvis har problem med alkohol och droger. Om det emellertid finns misstankar om missbruk är det skäl att i skolan ta upp saken till behandling tillsammans med eleven eller den studerande och hans eller hennes föräldrar. Vid behov kontaktas social- och hälsovårdsmyndigheterna, och barnskyddet då det gäller personer under 18 år.
Självmordsrisk
Hot eller tal om självmord skall alltid tas på allvar. Då man misstänker självmordsplaner frågar man eleven direkt om han eller hon övervägt självmord. Är svaret jakande fortsätter man med att fråga om eleven har planer på hur han eller hon tänkt ta livet av sig. Då man frågar om eventuella självmordsplaner får den unga möjlighet att tala om saken och lindra sitt illamående. Även om han eller hon skulle vägra att diskutera självmordsplanerna med andra skall föräldrarna och elevvårdspersonalen underrättas. Det gäller att se till att eleven eller den studerande får professionell hjälp. Tystnadsplikten gäller inte vid livsfara! Ofta är det den ungas vänner som först lägger märke till självmordsrisken. Därför borde man informera unga om att man alltid skall berätta om självmordshot för en vuxen, trots att den som hotat med självmordet skulle avkräva sina vänner ett löfte om att hålla tyst. ”Bättre en arg vän än en död”.
Följande vittnar om självmordsrisk
- tidigare försök
- hot om självmord
- allvarlig depression.
Övriga riskfaktorer
- ett starkt intresse för döden eller för självmord
- att ge bort alla saker som är viktiga för en
- lek med knivar, onödig risktagning
- stora förändringar i beteende och prestationsnivå samt
- självmord i den närmaste kretsen.
Mobbning och våld i skolan
Med mobbning eller våld i skolan avses återkommande psykiskt, verbalt eller fysiskt våld, som en eller flera barn eller vuxna riktar mot ett offer eller en grupp. Mobbning och våld i skolan kan yttra sig på olika sätt, såsom förtal, öknamn (”hora”, ”homo”), knuffande, sparkar eller uteslutning ur gruppen. Också sexuellt ofredande kan förekomma i skolan. Det är skäl att göra upp en separat plan för att förebygga och ta itu med mobbning och våld. För att förebygga mobbning krävs kollektiva åtgärder, eftersom mobbaren i sin framfart får stöd av de andras uppmuntran, eller deras tigande och distans. Mobbning skall åtgärdas omedelbart. Ju längre situationen får fortgå desto svårare är det nämligen att sätta punkt för mobbningen. Samma gäller mobbningens traumatiska följder. Det finns litteratur med goda modeller för att förebygga och stoppa mobbning.
Också skolpersonalen kan göra sig skyldig till mobbning och våld. I anvisningarna om hur man skall gå tillväga vid mobbning och våld borde man tänka på att barn i allmänhet inte vågar tala om saken i skolan. Därför borde man uppmuntra hemmen till kontakt med skolan genast då barnet har problem med skolgången.
Familjevåld
Då man misstänker att ett barn eller en ung människa är föremål för eller vittne till våld i sitt hem kan man fråga om saken direkt. Om misstankarna visar sig befogade ber man eleven eller den studerande om tillåtelse att diskutera saken med någon i elevvårdsgruppen. I elevvårdsgruppen bearbetar man saken och kommer överens om vem som kontaktar hemmet, barnskyddet eller polisen. Våldsoffret skall få vägledning till hjälp, och han eller hon skall få information om sina rättigheter och möjligheter att få stöd. Våld är alltid ett brott, också då det sker inom hemmets väggar. I kommunerna borde det finnas en handlingsmodell som gjort upp av hälsovården, barnskyddet, skolan och polisen för våld och sexuellt utnyttjande, dvs. incest, i familjer.
Personalens hjälpbehov
Personalen kan lida av utbrändhet, långvarig depression, missbruk av alkohol och droger eller andra mentala problem. I sådana situationer borde skolledaren diskutera med den person det gäller och anvisa honom eller henne till arbetshälsovården. Skolledaren borde kontrollera saken genom att vid behov själv vara i kontakt med arbetshälsovården.
Sätt att främja levnadskonst i skolorna
Skolor och läroanstalter borde tänka över sina möjligheter att avlägsna eller minska riksfaktorer i samband med skolgången. Att fungera i grupp och vara föremål för ständig värdering kan vara mycket stressande för vissa barn och unga.
Man borde tänka över hur man i skolan kunde
- förebygga mobbning och göra atmosfären bättre
- förhindra att någon blir utanför samt främja gruppbildning och kamratskap
- se till att alla får uppleva hur det är att lyckas och att kunna
- bryta onda cirklar av misslyckande och förhindra avbruten skolgång
- se till att alla får ett avgångsbetyg.
Skolan kunde som en del av sin vardag främja levnadskonsten hos barn och unga och deras förmåga att möta svåra situationer. I skolarbetet kan man medvetet stärka elevernas självkänsla, öva sig i positiv kommunikation och förmågan att lösa problem i vardagslivet.