Exempel på krishanteering

Nedan finns anvisningar för de vanligaste krissituationerna. Dessutom lönar det sig för alla skolor och läroanstalter att tänka igenom vilka andra situationer man vill vara beredd på.

En elev avlider
Om dödsfallet inträffat i skolan eller på skolvägen skall skolledaren vara i kontakt med polis eller läkare, som har i uppgift att personligen lämna dödsbud till de anhöriga. Därefter kontaktar skolledaren den avlidna elevens hem, dit skolan skickar kondoleansblommor eller en adress. Tillsammans med föräldrarna kommer man överens om vilka åtgärder som vidtas å skolans vägnar och om elevernas och lärarnas eventuella deltagande i begravningen med hänsyn till föräldrarnas önskemål.

Elevens eller den studerandes död och den sorg det orsakat bearbetas tillsammans med den avlidna elevens klass eller grupp under ledning av läraren eller en medlem i krisgruppen. Det är tillåtet att berätta om elevens död men inte om dödsorsaken. Eleverna får hjälp att ge utlopp för sina tankar och känslor och de får kännedom om eventuella sorgreaktioner. Lärarna i andra klasser eller grupper berättar om saken för sina egna elever eller studerande. Också lärarna behöver stöd. Personalen och eleverna kan vid behov få psykologisk debriefing, som genomförs av en utomstående expert, till exempel en medlem i den kommunala krisgruppen.

Hemmen informeras per brev. Vid behov ordnas ett föräldramöte några dagar efter det inträffade, eftersom föräldrarna kan behöva stöd för att kunna hjälpa sina barn. I skolan ordnas en minnesstund, dit man kan bjuda den avlidna elevens föräldrar och andra föräldrar i elevens klass eller grupp. Dessutom ordnas olika ritualer som gör det lättare att handskas med sorgen, såsom hissning av flaggan på halvstång, hågkomst med brev, dikter eller teckningar eller med ett brinnande ljus, blommor eller ett foto på elevens pulpet. Om dödsfallet inträffar under ett lov ordnas minnesstunden i efterhand. Lärarna har skäl att ge akt på hur eleverna återhämtar sig och deras eventuella behov av stöd.

En lärare eller någon annan i skolpersonalen avlider
Skolledaren är i kontakt med den avlidnes anhöriga. Skolledaren eller en medlem i krisarbetsgruppen underrättar den avlidna lärarens klass om vad som skett. För de andra klasserna berättar den egna läraren eller någon i krisgruppen om saken. I skolan ordnas en minnesstund. Hemmen informeras per brev eller på ett föräldramöte. Skolan skickar en adress eller blommor till de anhöriga. Rektor kommer tillsammans med de anhöriga överens om elevernas och lärarnas eventuella deltagande i begravningen.
Den avlidnes arbetskamrater (och vid behov också elever eller studerande) kan få psykologisk debriefing, som genomförs av en utomstående expert, till exempel en medlem i den kommunala krisgruppen.

Självmord
Att bearbeta självmord är särskilt viktigt i skolan eftersom självmord kan fungera som en problemlösningsmodell för de andra. Tillsammans med den avlidnes föräldrar kommer skolledaren överens om vilka åtgärder som vidtas å skolans vägnar och om elevernas och lärarnas eventuella deltagande i begravningen med hänsyn till föräldrarnas önskemål. Information om självmordet ges först till skolans personal, som tillsammans med krisgruppen kommer överens om vad som berättas för eleverna och hur. Saklig information och psykiskt stöd förhindrar nya självmordsfall. Läraren och någon av krisgruppens medlemmar bearbetar det skedda tillsammans med den avlidna elevens klass eller grupp. Lärarna i andra klasser eller grupper (eller någon av medlemmarna i krisgruppen) berättar om dödsfallet för sina egna elever eller studerande.

Om självmordet sker under skoldagen bör man se till att eleverna inte har tillträde till platsen där det skett eller att de genast avlägsnar sig därifrån. Ambulans, polis och skolans krisgrupp tillkallas. En polis eller läkare lämnar dödsbudet till de anhöriga. Därefter tar rektor kontakt med den avlidna elevens hem.

Den avlidnes klass eller grupp borde få möjlighet till psykologisk debriefing. Samma gäller lärarna. Minnesstund, ritualer, hågkomst av de anhöriga och deltagande i begravningen ordnas såsom annars i samband med dödsfall. Om självmordet har skett under ett lov ordnas minnesstunden i efterhand.

Det är alltid skäl att diskutera ett självmord tillsammans med eleverna eller de studerande. I synnerhet har man kunnat notera att unga personers självmord har fungerat som modell för andra ungdomar. Det är särskilt viktigt att betona att ingen behöver bli ensam med sina livsproblem utan att det finns hjälp att få. Det är viktigt att hindra all idealisering av självmord och mord som en heroisk lösningsmodell. Uppföljning är viktig efter att en ung människa begått självmord. En del av eleverna eller de studerande (också lärarna) kan ännu några månader efter självmordet vara i behov av stödåtgärder, till exempel expertledda diskussioner i grupp eller enskilt. Eftersom självmord fungerar som modell är det också skäl att informera närskolornas rektorer om det begångna självmordet.

Allvarligt våld eller hot om våld
Våld i skolan meddelas omedelbart till rektor, som vid behov tillkallar polis och eventuellt också ambulans. Arbetarskyddsombudsmannen kan också kontaktas. Vid behov skaffar man läkarintyg och gör brottsanmälan till polisen eller barnskyddsanmälan till socialbyrån. Föräldrarna informeras om det skedda. Om personen som utsatts för våld är under 15 år räknas också lindrig misshandel som ett brott som handläggs av allmän åklagare. Handlar det om inbördes våld mellan elever eller studerande fortsätter man att senare i skolan bearbeta det skedda mellan de berörda parterna. Våldets karaktär och allvar avgör om situationen diskuteras i skolan tillsammans med de övriga eleverna.

Om våldsverkaren är en lärare eller någon annan i skolpersonalen skall skolledaren ingripa omedelbart. Händelseförloppet skall utredas genom att intervjua både eleverna och personalen. Också föräldrarnas åsikter skall höras. Den anställdas möjlighet att fortsätta i sitt arbete skall utredas. Vid behov används utomstående experthjälp. Länsstyrelsernas bildningsavdelningar övervakar skolornas eller läroanstalternas verksamhet och kan vid behov (till exempel utgående från klagomål från föräldrar) göra inspektionsbesök.

Olyckshändelser och olycksfall
Den första vuxna som anländer till olycksplatsen bedömer vad som har inträffat och vad slags hjälp som behövs. Därefter inleds behövliga åtgärder snabbt, till exempel tillkallas skolhälsovårdare eller ambulans. Vid behov ringer man det allmänna nödnumret och slår larm. Då man slår larm berättar man vad som har hänt och var, anger adressen och besvarar de frågor som ställs (hur patienten mår, närmare information, sitt eget namn osv.). Samtalet får inte brytas innan tillstånd ges. Man tar kontakt med skolvärden eller skolvärdinnan, som anvisar till olycksplatsen. Skolledaren och eventuella andra informeras om hjälpen och om anvisningar som getts.

Brand, strålningsfara
Vid olycksfall bedöms situationens allvar varefter man handlar därefter. Skolor och läroanstalter skall ha en brand- och räddningsplan. I orter som finns i närheten av kärnkraftverk eller som fungerar som genomfart för transport av farliga ämnen är det särskilt viktigt att ha beredskap för olycks- och katastrofsituationer.

Bombhot
Om bombhot meddelas omedelbart till polisen. Eleverna och personalen leds ut ur skolbyggnaden och polisens anvisningar iakttas. Det gäller att alltid förhålla sig allvarligt till bombhot trots att de ibland visar sig ogrundade.

De som hjälper behöver också hjälp
Krisarbete är psykiskt tungt. Därför är det viktigt att minnas att också de som hjälper själva behöver hjälp. Lärarna behöver stöd för att kunna hjälpa sörjande elever. Medlemmarna i en krisgrupp behöver konsulthjälp, utbildning och möjlighet till psykologisk debriefing.