Skolans roll i förebyggandet av våldsbejakande extremism

En väl fungerande skola erbjuder tjänster för att bekämpa marginalisering och andra fenomen som ökar risken för radikalisering. Skolan ska också bedriva allmänt förebyggande arbete genom att öka kännedomen om extrema rörelser, påverka unga som stöder och har en godkännande inställning till våld samt genom att ingripa i hatretorik. I detta arbete har en trygg skolgemenskap, jämlikhet, likabehandling, demokratifostran och allas delaktighet en central roll. I en trygg gemenskap för man en konstruktiv dialog och kan diskutera kontroversiella och svåra frågor på ett sansat sätt.

I undervisningen ligger fokus på förmågan att tänka kritiskt, ett undersökande arbetssätt och förmågan att ifrågasätta (vad, när, var, vem, hur, varför). Undervisningen i skolan ska stå på en vetenskaplig grund. Alla uppfattningar är inte kunskap och skolan ska lära eleverna att skilja på uppfattningar och kunskap. I skolan ska eleverna lära sig att fundera över frågor ur många olika synvinklar och att motivera sina åsikter. Alla åsikter är inte lika uppbyggliga, det är viktigt att motivera sina argument med korrekta fakta.

Skolan ska kunna identifiera barn och unga som löper risk för marginalisering eller radikalisering och som behöver stöd i sin utveckling. En väl fungerande elevvård och elevkännedom är i en nyckelroll. Skolan har ett yrkesövergripande samarbete med bland annat barnskyddet och polisen. Stärkta stödåtgärder riktas mot de barn och unga som har upptäckts vara i riskzonen. Åtgärderna genomförs av skolan och i samarbete mellan olika myndigheter. Skolan och lärarna har skyldighet att anmäla fall som väcker oro till barnskyddet eller polisen. På många orter finns s.k. ankarverksamhet som bedrivs i samarbete mellan olika myndigheter och som barn och unga som ger allvarlig anledning till oro hänvisas till.

Grunderna för läroplanerna

I de nya läroplansgrunderna och planen för småbarnspedagogik har förebyggande av våldsbejakande extremism beaktats på många sätt. Värdegrunden i läroplansgrunderna betonar det unika i alla elever och studerande och allas rätt till god undervisning, humanitet, bildning, jämlikhet och demokrati, rikedomen i kulturell mångfald och nödvändigheten av en hållbar livsstil. Målen för mångsidig kompetens, bland annat kulturell och kommunikativ kompetens samt förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid, leder till konstruktiv samverkan och konfliktlösning på fredlig väg. I utvecklingen av verksamhetskulturen ligger tyngdpunkten bland annat på kommunikation, kulturell mångfald och språkmedvetenhet, delaktighet och demokrati, likabehandling och jämlikhet samt ansvar för miljön och en hållbar framtid. Mänskliga rättigheter, jämlikhet och likabehandling betonas också tydligare både i de olika läroämnena och i de allmänna målen. Också brott mot de mänskliga rättigheterna behandlas i flera ämnen. Förebyggande av marginalisering och omsorg om välbefinnandet utgör en viktig del och skolorna ansvarar för den gemensamma och individuella elevvården.

Genom skolornas jämlikhets- och jämställdhetsplaner förebygger man marginalisering och upplevelser av orättvis behandling.

Inom den grundläggande utbildningen behandlas våldsbejakande extremism särskilt i samhällsläran, historieundervisningen och åskådningsämnena, i gymnasiet i samhällsläran, historieundervisningen, filosofin och åskådningsämnena. Varje läroämne kan bidra till att förebygga våldsbejakande radikalisering.