Suomeksi
Textversion
Innehåll A-Ö
Webbkarta
Detaljerad sökning
SÖK
Startsida
Planera - skolstadier och teman
Hitta material
Delta med skolan
Om Edu.fi
Förskoleundervisningen
|
Grundläggande utbildning
|
Gymnasiet
|
Yrkesutbildning
|
Teman
|
Välmående i skolan
|
Invandrarutbildning
|
Grundläggande konstundervisning
|
Stöd för lärande och skolgång
Det humanistiska och pedagogiska området
Kultur
Det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området
Det naturvetenskapliga området
Teknik och kommunikation
Naturbruk och miljö
Social- hälso- och idrottsområdet
Turism-, kosthålls- och ekonomibranschen
Examensdelar som kompletterar yrkeskompetensen
Hälsomotion
Begreppet hälsomotion
Rekommendationer om hälsomotion
Artos och reumatism
Astmatiker
Hjärtsvikt
Högt blodtryck
Kranskärlssjukdomar
Problem i nedre ryggen
Viktkontroll
Vuxendiabetes
Äldre personer
Nyckelkompetenser för livslångt lärande
Yrkesprov
Hjärtsvikt
Regelbunden motion
minskar symptomen vid hjärtsvikt
lättar på hjärtats belastning genom att förbättra blodcirkulationen, ämnesomsättningen i muskelvävnaden och lungornas funktion
lättar på hjärtats belastning genom att minska aktiviteten i det sympatiska nervsystemet
förbättrar livskvaliteten hos personer med hjärtsvikt.
Hur skall jag motionera?
Idka uthållighetsträning minst 1,5 timmar om veckan, i tre eller flera pass. Använd en motionsbelastning som känns lagom eller måttligt ansträngande. Om du känner till din maximala hjärtfrekvens, är den lämpliga ansträngningsnivån 60–80 % av denna.
Välj sådana motionsgrenar som du tycker om.
Gör dessutom muskelträning 1–2 gånger i veckan, i 30–45 minuter. Muskelträning förbättrar muskelkonditionen, vilket gör att hjärtat och blodcirkulationen utsätts för mindre belastning i vardagssysslorna.
Du kan göra övningarna på gymmet eller hemma. Använd ganska lätta tyngder, 20–50 % av maximum. Använd övningar som tränar de stora muskelgrupperna och upprepa varje övning 8–12 gånger. Upprepa övningsserien 1–3 gånger. Ta pauser mellan serierna för att låta musklerna återhämta sig.
Lämpliga grenar:
gång
stavgång
cykling
skidåkning
jogging
gymnastik
Obs!
Undersökningar bevisar att den motionsmängd som rekommenderas i denna anvisning har en gynnsam effekt vid lindrig och måttlig systolisk hjärtsvikt. Innan du börjar motionera måste hjärtsvikten ha stabiliserats. Diskutera detta med din läkare.
De angivna motionsmängderna är mål som inte behöver nås genast. Börja t.ex. med att motionera en gång i veckan, och öka motionsmängden och tiderna gradvis.
Inled alltid motionen med en lugn uppvärmning som varar i minst fem minuter, så att kroppen hinner anpassa sig till ansträngningen. Minska på tempot också innan du slutar träningspasset, så att hjärtfrekvensen och andningen hinner jämna ut sig.
Lyssna på din kropp medan du motionerar. Jämför dig inte med andra.
Kontrollera att du återhämtar dig på normalt vis efter motionen. Om du känner dig trött nästa dag bör du minska på belastningen och mängden motion.
Om ditt hälsotillstånd försämras eller en plötslig förändring sker i din sjukdom bör du göra ett uppehåll i motionerandet tills orsaken är utredd.
Rådgivande experter: specialistläkaren i hjärtsjukdomar Kai Kiilavuori och specialistläkaren i hjärtsjukdomar, docent Hannu Näiveri.
Källa: Tidningen HYVÄ TERVEYS