Kranskärlssjukdomar

Regelbunden motion

• Förebygger kranskärlssjukdomar genom att påverka riskfaktorerna för dem. Motion ökar halten av nyttigt HDL-kolesterol i blodet och sänker halten av skadliga triglycerider. Motion bidrar till att sänka högt blodtryck och minskar risken för typ 2-diabetes.
• Minskar risken för den första hjärtinfarkten med hälften.
• Lindrar symptomen av en kranskärlssjukdom. När konditionen förbättras stiger pulsen och blodtrycket långsammare under ansträngning, och samma prestationsnivå uppnås med mindre belastning för hjärtat. Dessutom bidrar motion till att förbättra funktionen hos den innersta kärlhinnan i kranskärlen, vilket förbättrar blodcirkulationen i hjärtmuskeln.
• Minskar dödsrisken och risken för hjärtdöd hos personer med kranskärlssjukdom med 30 %.

Hur skall jag motionera?

• Uthållighetsträning, minst tre dagar i veckan i 30 minuter. Det effektivaste är att motionera varje dag.
• Träningsbelastningen är lämplig om träningen känns lite eller måttligt ansträngande. Om du känner till din maximala hjärtfrekvens och inte har haft träningssmärtor är den lämpliga motionsfrekvensen 60–80 % av det maximala värdet. Om du har känt träningssmärta i bröstet bör du hålla ansträngningsnivån under bröstsmärtgränsen. I sådana fall är den rekommenderade maximala hjärtfrekvensen 10 slag färre än den frekvens under vilken bröstsmärtorna förekommer.        

 Obs!

• Inled alltid motionen med en lugn uppvärmning som varar i minst fem minuter (t.ex. gå på stället), så att kroppen hinner anpassa sig till ansträngningen. Minska tempot också mot slutet i ca fem minuter, för att hjärtfrekvensen och andningen skall hinna stabiliseras.
• När du motionerar regelbundet är risken för hjärtinfarkt eller hjärtdöd medan du motionerar mycket liten. Hos ovana motionerare innebär plötsliga ansträngningar däremot en ökad risk.
• Om en ändring sker i ditt hälsotillstånd bör du reda ut orsaken innan du fortsätter med att motionera.