|
MATEMATIK LÅNG 1
POTENSER OCH POLYNOM
Jag rekommenderar att du läser största delen av detta
kapitel direkt efter kapitel 1, eftersom det innehåller en
hel del kunskap som du behöver också i kapitel 2 och
3. Du kommer att senare komma tillbaka till vissa uppgifter i detta
kapitel, samt till det sista avsnittet angående ränta
på ränta.
Läspass 5: Potenser
Läs igenom definitionen på en potens på
s. 74, lär dig också begreppen bas och exponent.
Observera skillnaderna i exemplet på s. 74 mellan fall c)
och fall b). Potensering räknas före alla andra räknesätt,
därför upphöjs i fall c) trean först i exponenten
fyra, sedan multipliceras resultatet med minustecknet (ett minustecken
kan man tänka sig som en faktor 1).
Läs sedan igenom räknereglerna för potenser med
tillhörande exempel på s. 74-77. Dessa räkneregler
kan du också hitta i MAOLs tabeller. Räknereglerna gäller
för alla exponenter.
Observera att du inte kan upphöja talet noll i exponenten
noll, ej heller i en negativ exponent. Dessutom är ett godtyckligt
tal (utom noll) upphöjt i noll alltid ett.
Uppgifter: Bokens uppgifter 104, 105, 107 och 111 på
s. 80
Lösningshjälp
till 105
Lösningshjälp
till 111
Läspass 6: Tiopotenser
Läs igenom s. 77-78 i boken om tiopotenser. Lär dig också
hur du matar in tal i tiopotensform på din räknare, då
kan du direkt på räknaren utföra räkneoperationer
med tal i tiopotensform. Omvandlingen mellan tiopotensform och vanliga
tal kan man göra genom att "flytta decimaltecknet"
det antal steg som exponenten anger.
Ex: Skriv
som ett vanligt tal.
Exponenten 4 anger att decimaltecknet skall flyttas 4 steg. Eftersom
exponenten är positiv, skall man flytta decimaltecknet i den
riktningen så att talet blir större, då det skrivs
ut.

Ex. Skriv
som ett vanligt tal
Exponenten 4 anger att decimaltecknet skall flyttas 4 steg. Eftersom
exponenten är negativ, skall man flytta decimaltecknet i den
riktningen så att talet blir mindre, då det skrivs ut.

Vissa tiopotenser har speciella namn, som du hittar på s.
78 eller i MAOLs tabeller (i fysikdelen). Dessa kan man skriva ut
som vanliga tiopotenser genom att ersätta prefixet med motsvarande
tiopotens.
Ex: 

Om du skall slå in talen på räknaren behöver
du inte göra om dem till vanliga tal, eller så att talet
framför tiopotensen är ett tal mellan 1 och 10. Ett svar
kan ges i tiopotensform, men då skall helst talet framför
tiopotensen vara mellan 1 och 10. Prefix kan också användas
i svar.
En fördel med att ange tal i tiopotensformen är att man
kan tydligt märka ut antalet gällande siffror. 4,0 Mm
har 2 gällande siffror, medan om man skulle skriva 4000000m
kan antalet gällande siffror vara mellan en och sju.
Uppgifter: Bokens uppgifter 113, 115, 123 på s. 80-81
Lösningshjälp
till uppgift 113
Läspass 7: Polynombegreppet
För att kunna lösa ekvationer och bilda funktioner måste
du behärska polynomräkning. Läs först igenom
s. 85-86 så att du förstår begreppen variabel,
polynom, gradtal, term, konstant, koefficient, monom, binom, trinom
och parameter. Observera att om det finns både variabler
och parametrar i ett polynom anger man i allmänhet variabeln
i beteckningen. Om p(x)=2x+a är variabeln x och p(1)=2+a medan
om variabeln är a skriver man p(a)=2x+a och i så fall
fås p(1)=2x+1.
Läs sedan igenom exemplen angående addition, subtraktion,
multiplikation och division med polynom på s. 86-87.
I exempel b) på s.87 gäller likheten endast då
x ¹ 0, om x = 0 kan man inte utföra divisionen eftersom
man kan aldrig dividera med noll.
Uppgifter: Bokens uppgifter 126-130 på s. 89.
Lösningshjälp
till 126
Lösningshjälp
till 129
Läspass 8: Konjugat- och kvadreringsregeln
Konjugat- och kvadreringsreglerna är också viktiga att
behärska. Läs igenom exemplen på s. 87-88 hur du
använder dessa regler.
Uppgifter: Bokens uppgifter 131-134 på s. 89
Lösningshjälp
till 134
|