|
MATEMATIK LÅNG 1
TALEN
Läspass 1 : Tal och begrepp
Det viktiga i detta pass är att lära dig att förstå
olika begrepp. Läs igenom boken s. 6-9, s. 12-13 och stycket
om reella tal på s. 16. Du skall förstå begreppen:
naturliga tal, element, tallinje, hela tal, mängd och delmängd,
delbarhet, faktor, udda och jämna tal, primtal, primfaktorer,
rationella tal, periodiska och operiodiska decimalutvecklingar,
avslutade och oavslutade decimaltal och reella tal.
Observera att t ex ett naturligt tal är samtidigt också
ett helt tal, ett rationellt tal och ett reellt tal.
Läspass 2 : De reella talens egenskaper och räkneregler
Läs igenom räknereglerna för reella tal i boken
på s. 16-17. Du skall också känna till att motsatta
tal är sådana tal, vars summa är 0, och att
inverterade tal är sådana tal vars produkt är
1.
Repetera också räknesättens ordningsföljd.
Först beräknas alltid parenteser. Multiplikation och division
utförs alltid före addition och subtraktion.
Ex: 
Alltså beräknar man parentesen först, utför
sedan multiplikationen med 4 och subtraherar sedan resultaten från
3.
Om en räkneoperation skrivs med ett vågrätt bråkstreck,
beräknas täljaren och nämnaren skilt innan man utför
divisionen.
Ex: 
Uppgifter:
1. Beräkna
(Svar: -28)
2. Beräkna
(Svar: 5)
3. Beräkna
(Svar: 5)
Bokens uppgift: 4 på s 10
Lösningshjälp
till uppgift 3
Läspass 3 : Närmevärden
Läs igenom avsnittet om närmevärden i boken på
s. 17-18. Det är viktigt att skilja på närmevärden
och exakta värden. Om utgångsvärdena i en uppgift
är exakta tal skall man också ge svaret som ett exakt
tal. Om utgångsvärdena är närmevärden
bör också svaret ges som ett närmevärde. Mätvärden,
såsom 3,2 m eller 5,8 kg kan alltid anses vara
närmevärden, det är ju omöjligt att exakt bestämma
en t ex en sträckas längd, noggrannheten beror på
den använda mätmetoden.
Då du adderar eller subtraherar närmevärden skall
svaret ha lika många decimaler, som det finns i det utgångsvärde,
som har minst antal decimaler.
Ex: 2,032 kg + 4,1 kg + 5,00 kg 1,01
kg = 10,122 kg » 10,1 kg
Svaret skall ges med endast en decimal, eftersom 4,1 kg
har endast en decimal
Vid multiplikation och division skall svaret ges med så många
gällande siffror som det minst noggranna utgångsvärdet.
Gällande siffror är alla siffror olika noll. Dessutom
är nollor mitt inne i ett tal eller i slutet av ett decimaltal
alltid gällande siffror. Nollor i början av ett decimaltal
är aldrig gällande siffror.
Ex: 101 m har 3 gällande siffror
2,000 kg har 4 gällande siffror
0,002 g har 1 gällande siffra
0,00230 g har 3 gällande siffror
0,00203 g har 3 gällande siffror
Nollor i slutet av ett heltal kan ibland vara gällande siffror.
Det måste man avgöra från sammanhanget. T ex om
man säger att mängden kråkor i Finland är 200
000 är det troligen endast en gällande siffra, medan om
man säger att en sträcka är 200 000 m beror
antalet gällande siffror på mätnoggrannheten och
använda mätmetoder.
Ex: 4,0 m ? 2,21 m = 8,84 m » 8,8 m
Eftersom 4,0 m har två gällande siffror avrundas
svaret till två gällande siffror
Observera att en räknare också alltid använder
sig av närmevärden. Observera dessutom att då de
t ex adderar två längder, måste dessa längder
ha samma längdenhet. Du får inte addera centimeter och
meter.
Uppgifter: Bokens uppgifter 25 och 26 på s. 19-20
Lösningshjälp
till uppgift 26
Läspass 4 Bråkräkning
Bråkräkning är viktigt att kunna. Även om
du kan räkna på din räknare med bråk, kommer
du att behöva kunskaper i att räkna bråkräkning
utan räknare då vi senare kommer till rationella funktioner,
där vi har en variabel i täljaren eller nämnaren.
Dessutom ger räknaren enbart närmevärden.
Läs igenom exemplen på s. 14-15 om bråkräkning
Tal i blandad form måste göras om till bråktal
innan man utför räkneoperationer. Detta görs så
att bråkdelens nämnare bibehålls, täljaren
fås genom att multiplicera heltalsdelen med denna nämnare
och sedan addera bråkdelens täljare.
Ex: 
Svaret kan sedan igen omvandlas till blandad form om täljaren
är större än nämnaren, genom att utföra
divisionen.
Ex: 
Heltalsdelen fås genom att dividera 14 med 3, då fås
4 och resten blir 2. Man skriver divisionsresultatet som ett heltal
och resten blir täljare i bråkdelen. Nämnaren i
bråkdelen bibehålls.
Hela tal kan också uppfattas som bråk med nämnaren
1. Ex: 
Då du räknar med bråk skall du också komma
ihåg räknesättens ordningsföljd.
Uppgifter:
Bokens uppgifter 15-16 på s. 19
Lösningshjälp
till 15c
Lösningshjälp
till 16d
|