|
Nybörjarskrivning
Klasslärare Tove Fagerholm, Kyrkslätt
Artikeln finns i sin helhet i boken De första
skolåren.
Om undervisning och lärande i klasserna 1-2 i den grundläggande
utbildningen.
Dr Van Allen, grundare av Language Experiences In Reading
i USA utgår från följande rational:
- Vad jag kan tänka på, kan jag tala om.
- Vad jag kan säga, kan jag skriva.
- Vad jag kan skriva, kan jag läsa.
- När jag kan läsa vad jag har skrivit, kan jag
också läsa vad andra människor har skrivit.
Genom att skriva själv upptäcker barnet skriftspråkets
idé, vilket är grundläggande för läsinlärningen.
Platon förundrade sig över att grekiska lärare
poängterade läsning medan barnets skrivande kom
i andra rummet. Hur kan naturen gå på bara ett
ben? frågade han. Läsinlärning och skrivinlärning
sker i fruktbringande växelverkan, hand i hand.
Talspråk och skriftspråk skiljer sig i många
avseenden från varandra. Tydligast märks skillnaderna
i områden där talspråket avviker mycket från
normspråket. När barnet får koda sitt eget
tal till skrift genom att själv lyssna till hur orden
ser ut suddas gränsen mellan talspråk och skriftspråk
ut. Ofta skriver barnet i sammanhängande talfraser och
dialektalt uttal syns i skriften. De första stegen in
i skriftspråksvärlden sker på barnets egna
villkor. Med handledning, uppmuntran och genom positiva möten
med normerat skriftspråk utvecklas barnets skrivning
i takt med läsförmågan.
När vi idag ser barnets skrivande som en del av läsinlärningsprocessen
kan man fråga sig hur det kommer att se ut i morgon.
Framtidsforskaren William Crossman hävdar att skrivandet
är en företeelse som hör till de förgångna.
Morgondagens datorer kommer att överföra det talade
ordet direkt till skärmen. Tal transformeras till skrift
utan handens förmedling. Många barn kommer tidigt
i kontakt med datorer och har kanske redan i förskolan
fått öva sig att skriva bokstäver och ord
med datorn som hjälpmedel. Även om det skulle finnas
gott om datorer i klassrummet kan datorn tills vidare inte
ersätta blyertspennan, utan datorn måste ses som
ett förträffligt komplement vid skrivinlärningen.
Fortfarande är pennan det enklaste, snabbaste och lättast
tillgängliga redskapet vid skrivinlärningen. Det
är varje barns rättighet att få lära
sig en tydlig, personlig handstil, en god rättstavning
och förmåga att uttrycka tankar, känslor och
kunskap också i skrift. Lärarens uppgift är
att ge barnet teknisk och teoretisk färdighet att använda
skrivning som ett redskap för tanken.
Teknik - att forma bokstäver
Även om många barn känner igen bokstäverna
och en del skriver egen text redan vid skolstarten får
alla lära sig grundtekniken för textning. Barnen
upplever att de nu lär sig skriva "på riktigt".
Samtidigt som bokstavsformen och en ändamålsenlig
skrivteknik inövas förstärks barnets bokstavsminne
och läsinlärningen underlättas. Barnet behöver
få möjlighet att förknippa varje enskild bokstav
med olika sinnesförnimmelser. Genom att beakta olika
inlärningsstilar planerar läraren bokstavsträningen
så att de visuella, de auditiva och de kinestetiska
minnesfunktionerna stimuleras. Bokstavsformen skall kännas
i hela kroppen. All träning kombineras med en noggrann
formförklaring som vädjar till barnets fantasi och
samtidigt ger språkligt stöd för formkänslan.
Likheter och olikheter mellan olika bokstavsformer undersöks.
Genom att läraren om och om igen demonstrerar bokstavsform
och skrivteknik på tavlan präglas formen i barnens
minne. Läraren behöver kunna demonstrera bokstavsformen
såväl med vänster som med höger hand
på tavlan för att vänsterhänta barn på
bästa sätt skall utveckla sin skrivning. Det kan
vara praktiskt och på sikt tidsbesparande att göra
en omsorgsfull översikt över de olika skedena för
inlärning av de enskilda bokstäverna. Inlärningen
integreras i ämnen som bildkonst, musik, gymnastik och
textilslöjd. Inlärningsgången är i stort
sett densamma när man textar som när man lär
sig skrivstil.
Att forma bokstäver och skriva text för hand får
aldrig upplevas enbart som en teknisk färdighetsträning.
Allt skrivande borde vara en estetisk, undersökande,
jämförande, beskrivande och kreativ process som
stöder barnets utveckling också som läsare
och stärker barnets jagbild. Under hela skoltiden är
lärarens handstil på klasstavlan den viktigaste
förebilden för eleverna.
|
