 Varför
igen nya bokstäver?
Det handlar egentligen inte om en bokstavsreform utan om
en precisering av de tidigare bokstavsmodellerna. I de nya
bokstavs- och siffermodellerna har man strävat efter
att beakta de bokstavs- och siffertecken som används
i andra länder, särskilt i de övriga nordiska
länderna.
Målet är också att barnen redan i början
av sin skolgång lär sig bokstäver som endast
med små ändringar och med hjälp av bindningar
kan utvecklas till en egen ledig och tydlig handstil.
Bakgrund
Toivo Salervos typbokstäver började användas
på 1930-talet. Ändringar i bokstavsmodellerna
gjordes på 1950-talet. Dessa bokstäver användes ännu
på 1980-talet.
På 1970-talet tillsatte Skolstyrelsen en arbetsgrupp
med uppgift att utarbeta ett nytt typalfabet, som också utprövades. Övergången
till det nya typalfabetet som Toivo Heiskanen hade utarbetat
skulle ske senast år 1991.
I läroplansgrunderna från 1994 nämndes dock
inte Toivo Heiskanens typalfabet. Lärarna skulle ha
kunnat undervisa hurdana bokstäver som helst om de hade
velat.
Med stöd av Nordisk Kulturfond tillsattes år
1993 en nordisk idégrupp för handskrift. Varje
nordiskt land var representerat i idégruppen med 1–3
medlemmar. Gruppens mål var att stärka färdigheten
att skriva för hand i de nordiska länderna.
Å
r 2000–2001 utgavs i alla nordiska länder ett
häfte som gruppen utarbetat.
Handskrift
OMKRING ÅR 2000
Utbildningsstyrelsen har sänt häftet till samtliga
skolor i Finland. I häftet redogörs för
- Handskriftens betydelse
- Skrivundervisningen
- Utvecklandet av en god handstil
-
Nordiska skrivtermer samt gemensamma bokstavs- och siffermodeller
som kan användas i alla nordiska länder.
Utgående från de nordiska modellerna utarbetade
kalligraf Toivo Heiskanen textade bokstäver lämpliga
för Finland. De började användas redan läsåret
2001–2002.
De textade bokstäverna preciserades och utgående
från de nordiska modellerna utarbetade kalligraf Liisa
Uusitalo i samarbete med Toivo Heiskanen skrivstilsbokstäver
(f.d. typbokstäver), siffror och andra tecken som lämpar
sig för finländska förhållanden.
|
