MLM - Modersmål, Litteratur och Mediekunskap

Första sidan - Modersmål och Litteratur - Möt finlandssvenska författare - Agneta Ara

Namn: Agneta Ara
Yrke: Fri författare sedan 1980

Födelsedatum: 4.10.1945

Födelseort: Helsingfors

Bosättningsort: Helsingfors

Familj: Dottern Maria, 21 år, och en svart katt

Bildningsväg: Fil. mag. i svensk litteratur

Böcker:
Det är redan en annan dag. (dikter). Söderströms 1975.
Det är som i dikter (dikter). Söderströms 1977.
Hästens hjärta (dikter). Söderströms 1979.
Omfamningen (dikter). Söderströms 1982.
Korta stund (dikter). Söderströms 1983.
Glömska, eld (dikter.) Söderströms 1986.
Antonio Gades kommer inte (roman). Söderströms 1990.
Huset med de glömda dörrarna (roman). Söderströms 1995.

Dramatik:

Fjäril av järn (radiopjäs). 1978.
Ministerns gardiner. (radio) 1987 och (scenpjäs) 2001.

Hur blev du författare?

Agneta Ara
(Fotograf: Charlotta Boucht)

- Jag vet inte riktigt. Jag tänkte inte på att bli det, tyckte att det är ju inget man kan bli eller leva av. Jag började skriva dikter när jag var 16 år. Jag bara måste skriva. Jag tänkte inte på att publicera mig. När jag sedan ändå hade skrivit tillräckligt mycket tänkte jag att jag kanske kunde försöka.

Vilka böcker och författare har varit eller är viktiga för dig?

- Det började med William Shakespeare. Per-Gunnar Evander var viktig en tid - och Nils Ferlin och Dan Andersson, Werner Aspenström och Göran Tunström.

För vem skriver du?

- För ingen och alla.

Hur arbetar du som författare?

- Det viktigaste arbetet sker när man inte skriver. Jag skriver cirka fem timmar per dag. Jag brukar även skriva under helgerna. Förmiddag och eftermiddag är den bästa tiden. Jag skriver för hand och på maskin och dator. Jag omskriver mycket.

Vad är skillnaden mellan att skriva lyrik och prosa?

- Prosan kräver stark regelbundenhet och tålamod. Att skriva lyrik och prosa är två helt separata arbeten. Det går inte att jämföra dem. Det här är en svår fråga med många olika svar. Man måste ha god fysik för att skriva prosa eftersom man måste sitta stilla så länge.

Vilket är ditt förhållande till språket?

- Det är komplicerat. Kanske är det bra att det är på det sättet. Man märker hur orden bedrar, förvandlas, blir vackra och motbjudande. Ord är det mest bristfälliga medel att uttrycka sig genom. Men det var det enda sättet jag tyckte att jag kunde hantera. Musik och dans kan man uttrycka allt genom.

Vad vill du med ditt författarskap?

- Ingenting. Inte vet jag. Inte har jag tänkt på det.

Vilka ämnen återkommer du till i dina böcker?

- Genomgående i alla diktsamlingar är att jag alltid skriver om kärleken och döden i sista hand. Jag vet inte varför jag skriver om just de ämnena. Man väljer ju inte heller vad man skriver.

Vilken betydelse har litteraturen i det finlandssvenska samhället?

- Inte vet jag. I samhället, samhället i övrigt alltså inte bara de finlandssvenska kretsarna, är det väl fråga om igenkännande, tröst, glädje och bekräftelse.

Vilka svårigheter finns det med att vara finlandssvensk författare?

- Upplagorna är små och honoraren därefter. Det går inte att leva på det som säljs. Böcker översätts sällan till finska och ges sällan ut i Sverige.

Vad är det positiva med att vara finlandssvensk författare?

- Just nu ser jag inget positivt. Men det är ett självständigt arbete.

Vad ger dig inspiration?

- Det är så olika: Musik, naturen, omgivningen.

Vilka yrkesmässiga förhoppningar har du?

- Inga. Inte tror jag någon har det, jag vet inte. Jag har självfallet olika projekt jag planerar. Men man vet aldrig hur det blir, om det finns ekonomiska möjligheter att genomföra dem.

Vilket är ditt förhållande till husdjur?

- Oj, det var den bästa frågan! Djuren blir allt viktigare ju äldre man blir, tycker jag. Jag umgås mycket med hästar nuförtiden, jag har upptagit det på nytt. Jag hade hästar som hobby som fjortonåring. Jag tycker om att umgås med dem. Jag tycker om alla djur förutom ormar och krokodiler. Djuren har en kunskap som vi så småningom borde få.