|
Första
sidan - Modersmål
och Litteratur - Möt finlandssvenska
författare - Birgitta Boucht

| Namn: |
Birgitta Boucht |
| Födelsedatum: |
27.4.1940 |
| Födelseort: |
Helsingfors |
| Bosättningsort: |
Helsingfors |
| Familj: |
döttrarna Johann (-64), Charlotta (-66) och Josefin
(-69) samt sex barnbarn. |
| Husdjur: |
- |
| Bildningsväg: |
Studentexamen 1958. Studier i statsvetenskap och juridik.
Pol. mag. Jobbat som frilansjournalist och översättare.
Jobbade vid Rundradion i början av 70-talet, studiesekreterare
vid Folkets bildningsförbund 1974-78, därefter
fri författare och ledare för skrivarkurser.
Chefredaktör för fredsposten1980-85 och Astra
Nova 1995-2000. |
| Böcker: |
- Denna värld är vår. Handbok i systerskap.
(Prosa och dikt tillsammans med Carita Nyström).
Boklaget för södra Finland 1975.
- Livs levande (prosa och dikt). Boklaget/Alba 1975.
- Långa vandring (diktsvit). Boklaget/Alba 1981.
- Öppna rum. Insyn hos en bostadslös (debatt).
Porte aperte 1985.
- Glädjezon (prosa och dikt).Finlands Fredsförbund
1986.
- Lösa lappar om mormor, Marjut och döden.
(LL-bok). Kirjastopalvelu 1987.
- De fyrtionio dagarna (dikter). Schildts 1988.
- Marken gungar. En bok om att bli kär. (LL-bok).
Kirjastopalvelu 1991.
- Inringning (dialoger, kortprosa). Schildts 1991.
- Postfeminism (tillsammans med Carita Nyström,
Anna Rotkirch,Maria Serrano). Draken 1991.
- Vida världen?Avaraan maailmaan (LL-bok). BTJ
Kirjastopalvelu 1996.
- Minnas, glömma och förtiga. Syskonbrev.
(tillsammans med Bengt Pihlström).
- Studiekamraten 1997.
- Jag heter Hanna (LL-bok). Lärum 1998.
- Mariposa (roman). Schildts 1999.
- Det brinner en eld (Inspirationsbok för skrivare).
Schildts 2000.
- Konservatorns blick (roman). Schildts 2002.
- Kroppens esperanto (dikter). Schildts 2003.
Har dessutom gjort hörspel för radio och
deltagit i en mängd antologier som essäist
eller skönlitterär författare.
Översatt till finska, engelska, arabiska, holländska,
estniska, norska och tjeckiska.
|
Hur blev du författare?
|

Birgitta Boucht (Fotograf: Malin Slotte)
|
- Jag debuterade år 1975, då jag var 35 år
gammal. Det var FN:s kvinnoår det året och Carita
Nyström och jag hade året innan varit med om att
starta en kvinnogrupp. Vi var också aktiva inom Boklaget
för södra Finland. De här sakerna sammanföll
hösten 1975 och vi debuterade med en bok som bestod av
en faktadel och varsin diktsamling.
Vilka författare har varit viktiga för
dig?
- Jag läser väldigt mycket. Om det hade funnits
något som heter läsare skulle jag vilja ha det
som yrke. Jag är allätare när det gäller
litteratur och läser också mycket faktalitteratur.
För vem skriver du?
- Jag skriver om saker som är viktiga, känsliga
eller sårbara för mig själv. Jag försöker
aldrig anpassa innehållet till någon speciell
läsare.
Varför har du valt de genrer du har
valt?
- Jag har skrivit inom nästan alla genrer, förutom
inom dramatik. Jag tycker om att pröva på olika
former och försöka hitta den maximala formen för
ett visst innehåll. Jag börjar alltid från
en idé, sedan ger sig formen. Det kan vara brevväxling,
debatt, dikter, prosa eller olika blandformer. Det här
har sina sidor. Mitt författarskap skulle förmodligen
ha större tyngd om jag koncentrerat mig på en genre.
Vilket är ditt förhållande
till språket?
- Passionerat. Det är både ett verktyg och en
kärleksrelation. Det är roligt när jag kommit
så långt att jag kan börja bearbeta en text,
byta ut ord, åstadkomma en rytm.
- Min mamma kom från Sverige och kunde inte finska
och därför är svenska språket väldigt
viktigt för mig. På den tiden var det ovanligt
att vara rikssvenska i Helsingfors och jag tyckte det var
fantastiskt. Jag släpade hem mina kamrater så att
de skulle få höra hur hon pratade.
Vad vill du med ditt författarskap?
- Jag vill inte predika, däremot vill jag påverka.
Mina böcker har präglats av min politiska aktivitet,
det var tiden innan politiken förlorade sin betydelse.
Jag kom in i litteraturen via kvinnorörelsen och i början
skrev jag mycket så kallad brukslyrik som lästes
upp vid fester och demonstrationer. Det var svårt att
bli av med stämpeln som agiterande kvinnoförfattare,
engagerad i fredsfrågor. Numera vill jag gå djupare;
gå längre in i det psykiska. Döden har också
ofta funnits med i någon form i mina böcker.
Vilken betydelse har litteraturen i den finlandssvenska
samhället?
- Den har stor betydelse. Skrivarverksamheten är otroligt
levande i Svenskfinland. Det tråkiga är att böcker
försvinner så snabbt. Man kan bara köpa dem
en kort tid. Vissa böcker lyfts fram mer än andra
och de döljer förstås andra böcker bakom
sig.
-Biblioteken har en enorm betydelse. Biblioteksväsendet
är bra i Finland, även om de också får
kämpa med nedskärningar. Det är också
bra att det ordnas författarbesök i skolorna.
Vilka svårigheter finns det med att
vara en finlandssvensk författare?
- Det ekonomiska. Vi har ett ganska bra stipendiesystem,
ändå är tillvaron som författare ingen
dans på rosor. Vissa som är inne i systemet får
stipendium, andra ansöker hela tiden utan att få
någonting, och det är väldigt frustrerande.
Här är det en liten krets som läser en, och
även om det är förödande att bry sig om
läsarsiffror så gör man det ändå.
Man är isolerad från den rikssvenska publiken och
det är svårt att bli översatt till finska.
Att vara författare i Svenskfinland är på
gott och ont. Ibland tycker man att det går för
sig, ibland sjunker man ner i en avgrund av misströstan.
Vad är det positiva med att vara en
finlandssvensk författare?
- Att Svenskfinland är så litet är också
en positiv sak. Avståndet mellan läsare och författare
är ganska kort. Det är en viktig gärning man
gör. Man upprätthåller en tradition som har
en fin historia och andra kommer efter en.
Vad ger dig inspiration?
- Jag tror att all inspiration härstammar från
den tid då jag var mellan ett och tio år. Varenda
bok jag skrivit sedan starten, går tillbaka till barndomens
obesvarade frågor, även om jag själv tappert
försöker dölja det.
Vilka yrkesmässiga förhoppningar
har du?
- Att jag kan fortsätta skriva tills jag dör. Jag
är medveten om att det är en vild förhoppning.
Jag vet att jag en dag kommer till den punkt då jag
inte orkar, kan eller vill fortsätta skriva. Jag hoppas
också att människor skulle förstå hur
viktigt det är att läsa böcker.
Har du husdjur?
- Vi hade katt när flickorna var små och den var
absolut galen. Vi har också haft hund men den flyttade
till min bror på landet när den blev gammal. När
jag var liten drömde jag om en liten sköldpadda,
och en sådan skulle jag faktiskt kunna tänka mig
att ha nu. De är tillräckligt självgående
för att hållas vid liv om man reser bort ett tag.
Malin Slotte
< Alla författare

|