Edu.fi / MLM - Modersmål, Litteratur och Mediekunskap
DiskussionSidkartaSkriv till oss

Modersmål och litteratur

Första sidan - Modersmål och Litteratur - Möt finlandssvenska författare - Gösta Ågren
Namn: Gösta Ågren
Födelsedatum: 3.8.1936
Födelseort: Lippjärv lilla skogsby i Nykarleby landskommun
Bosättningsort: Lippjärv, den fortfarande lilla skogsbyn, som numera är belägen i Nykarleby stad
Familj: Sambon Anna-Lisa Sahlström
Husdjur: Många, men osynliga för blotta ögat:
Bildningsväg: Krokig, men vild. Från mellanskolan i Nykarleby steg jag till de svindlande höjderna filosofie kandidat och filosofie licentiat i litteraturhistoria samt slutligen filosofie doktor i litteraturvetenskap (termändringen berodde på humanisternas mindervärdeskomplex gentemot de Riktiga vetenskaparna!) vid Stockholms kungliga universitet. Dessutom hann jag klämma in två år på regilinjen vid Svenska filminstitutets nystartade filmskola 1964-1966. Alltså blev jag Österbottens första litteraturdoktor (1971) och eventuellt Finlands första utbildade filmregissör (1966). Den sistnämnda positionen är jag dock inte helt säker på! Som bildningsväg är allt detta dock av mindre betydelse - närmast sportprestationer. Den egentliga bildningsvägen bestod av tusentals böcker.
Verkförteckning:
  • Kraft och tanke (lyrik). 1955.
  • Jordlös bonde (roman). 1956.
  • Folkvargarna (lyrik). 1958.
  • Bergsväg (lyrik). 1959.
  • De bådas seger (hörspel). 1959.
  • Möte mellan människor (hörspel). 1959.
  • Rädd (hörspel). 1959.
  • Emigrantresan (reseskildring). Söderströms 1960.
  • I skuggan av strejken (scenpjäs). 1960.
  • Ett brev från Helsingfors (lyrik). Söderströms 1961.
  • Hemlös (scenpjäs). 1962.
  • Din makt är alltför stor. Ett antal berättelser och betraktelser. Söderströms 1962.
  • Säg farväl åt natten (lyrik). Söderströms 1963.
  • Hörspelstrilogin Vem gråter? 1963, Vem är jag? 1964, Vem söker du? 1965. Del 1 översatt till
  • finska, norska, danska, isländska och färöiska samt sänd i alla de sju nordiska radioteatrarna.
  • Levande livet (scenpjäs). 1964.
  • Soldatens liv (hörspel). 1965.
  • Kanonskottet. Uppfört som Tykinlaukaus. Översättning av Viljo Kajava. (hörspel). 1965. Kungörelser (lyrik). Söderströms 1965.
  • Tillgripa våld (kortfilm). 1966.
  • Hushåll (tevepjäs). 1966.
  • Höst i Vancouver (hörspel). 1966. "Ågren" (lyrik). Söderströms 1968.
  • Österbottnisk sommar (dokumentärfilm). 1968.
  • Ballad (långfilm) 1968.
  • Pentti Saarikoski: Brev till min hustru. (Översättning). 1969.
  • Skioptikon. En dokumentärfilm om Dan Andersson. 1970.
  • Höst i Tornedalen (dokumentärfilm). 1970.
  • Dan Anderssons väg (litteraturhistorisk essä). Söderströms 1970.
  • Cellens dagrar (lyrik). Söderströms 1970.
  • Maskinofilen. Manuskript av Lars Huldén (kortfilm). 1970.
  • Kärlek som i allting bor. Dan Anderssons liv och diktning 1916-1920. (doktorsavhandling). 1971.
  • Ett vinterliv, en sommardikt. En dokumentärfilm om Emil Hagström. 1972.
  • Vägen genom Island (dokumentärfilm).1972.
  • Tjörn (dokumentärfilm). 1972.
  • Konstens magistrar. En stridsskrift mot dagens kritik. Med Anna-Lisa Sahlström. Horisont nummer 2/1972.
  • Massmöte på jorden (lyrik). Söderströms 1972.
  • Dan Andersson: Nattvandrare. Okända dikter. (redigering, förord, kommentarer). 1972.
  • Dan Andersson: Sorgmarschen. Novellsamling (redigering, förord, kommentarer) 1973.
  • Dan Andersson: En spelmanssaga. Okända berättelser. (redigering, förord, kommentarer) 1973.
  • Han kommer, han kommer (en berättelse för radion, sedan tryckt). Söderströms 1973
  • Dan Andersson: Milrök. Okända dikter och berättelser (redigering, förord, kommentarer). 1974.
  • Dan Andersson: Mot mörkret. Okända kåserier (redigering, förord, kommentarer). 1974.
  • Byn och Finland (dokumentärfilm). 1974.
  • Hurrarna. En stridsskrift om finlandssvenskarnas nutid (redigering och essä). 1974.
  • Natten har djup för oss alla (lyrik). Söderströms 1974.
  • Fredsboken (redigering tillsammans med Olof Granholm, förord). 1975.
  • Lyrisk kalender 75. Lyrikantologi. (redigering, förord). 1975.
  • Amirika (filmserie i fem delar, manuskript i samarbete med Lars Huldén). 1975.
  • Hammarbandet. En bok om Österbottens allmogebåtar. 1975.
  • Var inte rädd (lyrik). 1976.
  • Vår historia. En krönika om det finlandssvenska folkets öden, en analys av vårt lands historia. 1977.
  • Dan Andersson: Samlade skrifter 1-10 (redigering, inledning, kommentarer). 1978.
  • Molnsommar (lyrik). 1978.
  • Paus. Valda dikter 1955-1980. 1979.
  • Den konservativa revolutionären. En essä om J. R. Sundströms diktning. I Janne
  • Vängman-sällskapets årsbok. 1979. Omtryckt i årsboken 2000.
  • Dikter i svartvitt (lyrik). 1980.
  • Nykarleby i dikten (essä i antologin Författare om författare). 1980.
  • Liv. Inga Ågrens samlade dikter (redigering, förord). 1981.
  • Det som alltid är (lyrik). 1982.
  • En man gick genom stormen. Leo Ågrens liv och diktning. 1983.
  • Liftraser. En finlandssvensk litteraturdebatt 1957. I: Presshistoriska och andra studier, tillägnade Torsten Steinby på 75-årsdagen den 25 augusti 1983. 1983.
  • Bokboken. En skrift om den alternativa bokutgivningen (med Gunnel Högholm, Jussi Piekkala, Anna-Lisa Sahlström). 1983.
  • Dan Andersson: En av dessa många hemlösa. Okända texter (redigering, kommentarer). 1983.
  • Två berättare. Olof Granholm och Erik Ågren (med Carita Nyström och Anna-Lisa Sahlström). 1984.
  • Den andre guden (lyrik). Söderströms 1985.
  • Ett nej (essä). 1986.
  • Människans ansikte. En bok om Per Olov Hjortell (med Olof Granholm och Anna-Lisa Sahlström). 1988.
  • Dan Anderssons dikter. Samtliga dikter och dikttolkningar (redigering och kommentarer tillsammans med Thorstein Bergman, som också skrev förordet). 1988. Utgiven på nytt av En bok för alla. 2001.
  • Jär. Del 1 i lyriktrilogin med samma namn. Söderströms 1988.
  • Kriget inom oss, och freden (essä i antologin Ur tystnaden). 1989.
  • Städren. Del 2 i Jär-trilogin. Söderströms 1990.
  • En dal i våldet. Poesin 1955-1985 (dikturval). Söderströms 1990.
  • Neljä runometamorfoosia. Essä i antologin Miten kirjani ovat syntyneet 3. Översättning av Caj Westerberg. 1990. Som Fyra diktförvandlingar i Wahlström & Widstrands årskalender Halifax 1991.
  • Hid. Del 3 i Jär-trilogin. Söderströms 1992.
  • De två jagen. Som Kaksi minää i antologin Todistajan katse. Översättning av Eila Kostamo. 1992.
  • Kväll över seklet (lyrik). Söderströms 1994.
  • Timmermannen. (lyrik). Söderströms 1996.
  • Dranga (lyrik). Söderströms 1998.
  • Bortom Nostradamus (lyrik). Söderströms 2000.
  • Dikturval i Den finlandssvenska dikten. Söderströms 2001.
  • Detta liv (essäer). Söderströms 2001.
  • En arkadisk sång (lyrik). 2003.

Hur blev du författare?


Gösta Ågren
(Fotograf: Heidi Orava)

- Jag började skriva böcker.

Vilka böcker och författare har varit/är viktiga för dig?

- I ungdomen Walt Whitman och Pablo Neruda, vid mognare år R. S. Thomas, Dylan Thomas, Rabbe Enckell, T.S. Eliot och Rainer Maria Rilke.

För vem skriver du?

- För dig.

Varför har du valt den genre du har valt?

- Den har valt mig.

Vilket är ditt förhållande till det svenska språket?

- Bra.

Vad vill du med ditt författarskap?

- Skriva.

Vilken betydelse har litteraturen i det finlandssvenska samhället?

- Antingen den har betydelse eller ej så är den viktig.

Vilka svårigheter finns det med att vara finlandssvensk författare?

- De stora upplagorna är naturligtvis ett problem, eftersom man som författare måste betala skatt på sin vinstandel, men i övrigt är det finlandssvenska författarlivet inte bara en lek utan också en dans på rosor.

Vad ger dig inspiration?

- Papper och penna.

Vilka yrkesmässiga förhoppningar har du?

- Bra dikter.

Heidi Orava

< Alla författare

Skriv ut

Modersmål och litteratur
Mediekunskap
Idékartoteket
Webbresurser
Litteraturtips
Projekt

Bok öppna dig
Författare på skolbesök
Möt finlandssvenska författare

Finlandssvenska författare

Helsingfors

Övriga Nyland

Österbotten

Åboland

Åland

Övriga Finland

Övriga Norden

Övriga världen

Bokhörnan
Tvåspråkighet
Språk och identitet
Muntlig kommunikation
   
Till första sidan