|
Första
sidan - Modersmål
och Litteratur - Möt finlandssvenska
författare - Anna Lisa Lönnqvist

| Namn: |
K-G. Olin [http://www.multi.fi/~olimex/] |
| Födelsedatum: |
10.2.1956 |
| Födelseort: |
Pedersöre |
| Bosättningsort: |
Jakobstad |
| Familj: |
sambon Gun-Marie Wiis, Frida -96, Amanda -99. |
| Husdjur: |
- |
| Bildningsväg: |
Merkonomexamem, självlärd i tidningsbranschen,
över 20 år verksam som journalist, bl.a.
som chefredaktör för Österbottniska Posten.
Hedersutnämningar: forskarledamot av Genealogiska
Samfundet i Finland, korresponderande ledamot av Svensk-Österbottniska
Samfundet.
|
| Böcker: |
- Våra första amerikafarare (populärhistoria).
Olimex 1988.
- Våra första västindienfarare (populärhistoria).
Olimex 1990.
- Öden och äventyr (populärhistoria).
Olimex 1992.
- Grafton-affären (populärhistoria). Olimex
1993. (fi. Aselaiva John Grafton. Ase-Lehti 1994.)
- Alaska. Del 1: Ryska tiden (populärhistoria).
Olimex 1995.
- Alaska. Del 2: Guldrushen (populärhistoria).
Olimex 1996.
- Alaska. Del 3: Namnlistan (namnlista). Olimex 1996.
- Vad gjorde farfar i Klippiga bergen? (namnlista).
Olimex 1998.
- Klippiga bergen (populärhistoria). Olimex 1998.
- Afrikafeber (populärhistoria). Olimex 2000.
- Guld och röda skogar (populärhistoria). 2002.
- Egen lyckas smed (populärhistoria). Olimex 2004.
|
Varför blev du författare?

K.G. Olin
(Fotograf: Malin Slotte) |
- Det var en naturlig utveckling på mitt skrivande
som journalist. Efter en uppmärksammad artikelserie i
Jakobstads Tidning om Nya Sverige-kolonin föddes tanken
på att ge ut en populärhistorisk reportagebok.
Historiska reportage intresserade mig och jag hade då
jobbat en massa år på dagstidning. I ett anfall
av bristande självkritik gav jag så ut min första
bok "Våra första amerikafarare" på
eget förlag och på den vägen är det.
De två första böckerna skrev jag på
fritiden, men efter det har jag haft tjänstledigheter
av varierande längd. Ledigheterna har finansierats med
stipendier.
Hurdana arbetsrutiner har du?
- Jag jobbar nästan hela tiden. Ofta när man jobbar
med en sak dyker det upp något annat intressant. Sådana
gånger gör jag anteckningar så att jag kan
hitta tillbaka eller tar kopior för kommande behov. Jag
jobbar från morgon till kväll. Det här jobbet
är mycket mer än kontorstid, det är en livsstil.
Jag har tänkt att jag borde skaffa mig någon annan
hobby nu när min hobby blivit mitt jobb.
Vilka andra författare har varit viktiga
för dig?
- Alf Åberg tilltalar mig och Ulf Beijbom som är
chef för Immigrantinstitutet i Växjö. Deras
böcker är populärt skrivna, rikligt illustrerade
och bygger på fakta. Jag försöker köra
samma koncept men på finlandssvenska.
För vem skriver du?
- För den breda allmänheten. En typisk läsare
av mina böcker är en äldre herreman på
landsbygden i Österbotten. De har tagit de här böckerna
som sin litteratur eftersom de innehåller spänning
och äventyr, men ändå baserar sig på
verkligheten. Mina böcker har också en manlig,
barsk humor som tyder på en distans till det jag sysslar
med och de källor jag använder. Det är helt
enkelt inte så allvarligt, det jag skriver om, även
om jag heller inte driver med någon.
Varför har du val den genre du har valt?
- Jag hittade den här nischen - eller den hittade mig.
Det här hade inte gjorts tidigare på finlandssvenskt
håll. Det fanns ett behov av det och jag märkte
att det höll. Det var också en utveckling från
journalistiken.
Varför tror du dina böcker blivit
så populära?
- De beskriver en del av vår finlandssvenska familjehistoria
som fortsätter i andra världsdelar.
Vilket är ditt förhållande
till språket?
- Jag skriver på enkel, klar svenska; den svenska som
jag har lärt mig. Ämnet gör att det ohjälpligen
ibland kommer in engelska lånord; det blir en sorts
svengelska. Det svenska språket är svårt.
Man trodde att man kunde det men när manuset sedan kom
tillbaka från språkgranskningen är det många
förbättringsförslag och en del rättelser.
Vilken betydelse har litteraturen i det
finlandssvenska samhället?
- Den har en stor betydelse för identiteten och sammanhållningen.
Jag tycker att den mer skulle kunna överlappa regionala
klyftor. Litteraturen är viktig för vår identitet,
vi är ju procentuellt så få. Litteraturen
visar att vi finns till, särskilt när den översätts
till finska. Det här gäller både i Sverige
och på finskt håll - de upptäcker att vi
finns till genom litteraturen. Litteraturen är viktig
för vår självkänsla. När man märker
att det fanns stormän bland våra emigranter så
stärker det vår självkänsla.
Vilka svårigheter finns det med att
vara en finlandssvensk författare?
- Marknaden är liten. På finlandssvenskt håll
finns det 300 000 personer att sälja till. I mitt fall
är Sverige inte mycket att räkna med. Men litenheten
är också en möjlighet. Jag skriver om ämnen
som är intressanta för den här populationen.
Vad är det positiva med att vara en
finlandssvensk författare?
- Litenheten är också en tillgång. Jag känner
nästan alla Svenskfinlands bokhandlare personligen. Jag
ringer dem regelbundet för att fråga om de behöver
påfyllning. Det ingår i konceptet att jag besöker
sommarmarknader och själv står och säljer
mina böcker och träffar folk. Jag är också
ofta anlitad som föredragshållare i skolor, sjukhus,
medborgarinstitut och olika föreningar.
Vad ger dig inspiration?
- Om jag hittar något fantastiskt material och hittar
oväntade kopplingar. Om jag hittar en person på
fel ställe. Då frågar jag mig: Vad tusan
gör du där? Ingen kommer att tro mig om jag påstår
att han var där. Man känner ju de här gubbarna
efter ett tag. Jag får inspiration när jag sitter
och redigerar och plötsligt märker hur bra slutresultatet
blir, hur bra allting passar in.
Vilka är dina yrkesmässiga förhoppningar?
- Att jag skall få leva ett fritt, konstnärligt
liv. En annan mycket långsiktig målsättning
är att jag skall få Fackfinlandia. Efter att ha
jobbat med det här i 30-40 år vore det roligt att
bli belönad för det. Om man siktar mot stjärnorna...
Vilket är ditt förhållande
till husdjur.
Vi har inget husdjur just nu men själv är jag kattmänniska.
Grannens katt brukar komma över och leka med barnen.
Det är ju kul, billigt och skapar inga besvär. Men
snart kommer det väl önskemål från flickornas
sida om något eget husdjur. Stor farliga hundar som
ansvarslösa ägare låter springa lösa
tycker jag definitivt inte om.
Malin Slotte
< Alla författare

|