MLM - Modersmål, Litteratur och Mediekunskap

Första sidan - Modersmål och Litteratur - Möt finlandssvenska författare - Tom Sandell

Namn: Tom Sandell
Född: Den 5 februari 1936

Bosatt: I Norra Haga, Helsingfors

Yrke: Författare

Familj: Hustrun Birgitta och sonen Kim.

Utbildning: Studentexamen

Verk:
Ägg och nejlika. 1957.
Lågor under vattnet 1958.
Isristning (dikter) 1960.
Gropen (radiopjäs) 1960.
Ljuset i rummet (dikter) 1964.
Ur clownens garderob (kortprosa) 1965.
N.N. (prosa) 1967.
Dikter (dikter) 1969.
Just det, det vill säga livet (prosa) 1970.
Obeväpnad till tänderna (prosa) 1971.
Du (prosa) 1973.
Dikter för medelålders (dikter) 1976.
Skuggboxaren (roman) 1979.
Pavlovs hundar (roman) 1983.
Trädet (roman) 1988.
En varg måste dö i sitt eget skinn (dikter) 1992.
Civilia (essäer) 1997.
Världen vill bli vad världen är (dikter) 2001.

Hur blev du författare?

Tom Sandell
(privat bild)

- När jag ställs den här frågan brukar jag travestera Carl von Clausewitz och säga att skrivandet för mig är en fortsättning på livet, men med andra medel. Jag insåg nämligen redan som barn att skrivandet och läsandet ger någonting utöver det vanliga livet, att det var möjligt att i anden resa utomlands. Och det lockade.

Vilka författare har varit viktiga för dig?

- Det här är en fråga de flesta av mina kolleger säkert finner lika besvärlig som jag själv. Jag har ju läst hela mitt liv och känner för nästan allt jag läst. Men jag kan nämna Erik Lindegren, Heinrich Böll, Väinö Linna, W. H. Auden, T. S. Eliot, Elmer Diktonius, Sören Kierkegaard, Samuel Beckett och Cornelis Vreeswijk ... för att välja en handfull ur helt olika läger. De stora klassikerna med Shakespeare i spetsen är inte heller att förglömma.

Hurudana arbetsrutiner har du?

- Mina arbetsrutiner har alltid varit ungefär desamma. Jag skriver från 9.30 på förmiddagen till cirka 14.30 på eftermiddagen. Det har funnits dagar då jag skrivit i rasande takt och dagar då jag knappt åstadkommit en enda rad.

Vilket är ditt förhållande till språket?

- Jag brukar säga att språket är det land som fostrat mig.

Vilka ämnen återkommer du till i dina böcker?

- I alla mina böcker återkommer jag, på ett sätt eller annat, till kritiken av det västerländska så kallade välfärdssamhället och systemet bakom det. I en värld där klyftan mellan rika och fattiga hela tiden vidgas upplever jag att det allt mer är en författares heliga plikt att angripa den inhumanitet som finns inbyggd däri.

Vad vill du med ditt författarskap?

- Påverka, men det är givetvis inte hela svaret. Till en början ville jag resa omkring i mig själv och upptäcka vem jag var. Under senare år har jag börjat resa omkring i andra människor och mänskogrupper för att där göra detsamma.

Vad ger dig inspiration?

- Händelser, skeenden, känslor, tankar och ofta språket som sådant ... Det finns nämligen ett språk bortom språket, ett slags meningsfylldhet man tidvis skymtar. Och i den meningsfylldheten går liksom ord och liv samman och blir ett. Den skymten får en alltid att gripa pennan.

Vilka av dina böcker är du mest nöjd med?

- Jag är mest nöjd med diktsamlingen Världen vill bli vad världen är. Där har jag experimenterat med vad jag kallar den lyriska tanken, det vill säga att den poetiska upplevelsen inte är knuten till språket utan till tankegången bakom. Språket är där som en skrovlig stenvägg genom vars hack och sprickor den lyriska tanken rinner som en rännil av klart vatten.