Första sidan - Modersmål och Litteratur - Bok öppna dig - På spaning efter Laterna Magica - Läsjournal

LÄSJOURNAL

Redan på ettan kan eleverna lära sig att föra läsjournal. Alla har ett bokhäfte där man skriver titel och författare när man läst en bok. Dessutom kan man göra en illustration till boken. Så småningom utvecklas journalskrivandet så att man alltid skriver ett omdöme om varje bok man läst.

När en klass har en period av schemalagd tystläsning, kan varje läspass avslutas med att man skriver ett kort sammandrag av det lästa i läsjournalen. Anteckningarna i läsjournalen ger sedan ett gott underlag för en bokpresentation när man är klar med boken.

Det kan vara en fin upplevelse med att sitta tillsammans med en hel klass försjunken i läsning.

Tyvärr är det sällsynt att alla verkligen ägnar sig åt läsning om läsningen är helt fri utan någon form av redovisning. Många förfaller till ytläsning eller skumläsning eller har svårt att överhuvudtaget finna läsmotivation. Då kan kravet att föra läsjournal sporra till mera koncentrerad läsning, samtidigt som läsningen ändå upplevs som fri.

Man kan tillsammans komma överens om ett schema, som tillämpas för att skriva en sammanfattning av en hel bok i läsjournalen. Detta schema kan utvidgas för varje årskurs.

En helt annan typ av läsjournal kan man föra om hela klassen läser samma bok eller klassen är indelad i läsgrupper där alla i en grupp läser samma bok. Jag har lyckats köpa klassuppsättningar med skönlitteratur av olika svårighetsgrad till skolans bibliotek. Sedan har jag gjort några arbetsuppgifter till varje kapitel i böckerna. Idén är att klassen sitter tyst och läser i egen takt. Efter varje kapitel löser man kapiteluppgifterna individuellt. Därefter samtalar man i sin läsgrupp eller med sitt läspar om hur man löst uppgifterna innan man går vidare till nästa kapitel. Uppgifterna är av varierande slag men de syftar till att engagera läsaren, locka till djupläsning, inbjuda till en dialog med författaren, men också en inre dialog med läsaren själv. Uppgifterna skall hjälpa läsaren att se strukturer, att läsa mellan raderna och förstå det outsagda eller endast antydda, att anknyta till sin egen erfarenhet, att ta ställning till handlingen, att gissa sig till fortsättningen, att tolka illustrationerna, att göra språkiakttagelser, att ta reda på tilläggsfakta, att slå upp ovanliga ord osv.

Man måste alltid besvara uppgiften med en fullständig mening. Man får inte bara skriva ja eller nej eller vet inte. Svaren förutsätter att man tänker efter och det är inte fråga om en gissningslek. Man skall kunna förklara vad man baserar sina slutsatser på. Om ingen i läsgruppen kan komma på ett svar skall gruppen vända sig till läraren, som antingen hjälper gruppen på traven, visar vad det är i texten som kan ge hjälp eller också tar frågan till tals med hela klassen.

Genom att jämföra sina svar med någon annan och ta ställning till svar som skiljer sig från ens egna, lär man sig att man kan uppfatta en text på olika sätt. Det finns inte alltid ett enda riktigt svar på en fråga, utan det kan finnas utrymme för olika tolkningar.

Fördelen med klassuppsättningar är att alla kan samlas kring en gemensam läsupplevelse och läraren mäktar med arbetet att tänka ut kapiteluppgifter. Lästimmarna blir omväxlande och intensiva genom att tystläsning, journalskrivning och samtal avlöser varandra. Rätt snabbt lär sig klassen att arbeta efter den här modellen. Läspar och läsgrupper utkristalliserar sig spontant beroende på den individuella arbetstakten. Här får alla arbeta i individuell takt men det sker också en samverkan. De allra svagaste eller mest okoncentrerade läsarna kan bilda en läsgrupp som sitter och läser högt för varandra.

Korta böcker som saknar kapitelindelning kan man läsa i ett svep och först därefter skriver man i läsjournalen. Det kan vara bra att starta med en sådan bok, så att svaga läsare har en chans att delta på mera jämlik basis. Roald Dahls finurliga lilla bok Mitt magiska finger har kommit ut i billighetsutgåva hos En bok för alla. Det är en bok som lämpar sig både för små och för stora läsare.

Så här kan uppgifterna för läsjournalen se ut:

1. Skriv bokens titel, författare och illustratör. Läs sedan hela boken .
2. Hurdan är flickan med det magiska fingret? Försök föreställa dig hur hon ser ut, vad hon intresserar sig för och vad hon blir riktigt arg över.
3. Tänk om du hade ett magiskt finger! Vad skulle hända om du blev riktigt arg? Börja med att fundera över vad det är som brukar göra dig speciellt arg.
4. I Jan Hanssons text om Roald Sahl i slutet av boken finns en del svåra ord. Skriv minst fem svåra ord, slå upp orden i en ordlista och skriv vad orden betyder.
5. Vilka böcker av Roald Dahl har du läst? Vilka skulle du vilja läsa? Varför kommer det inga nya Roald Dahl-böcker?

Det kan vara en god idé att låta barnen diskutera läsjournaluppgifterna först i smågrupper och sedan i helklass för att vänja klassen vid den här arbetsformen.