Första sidan - Modersmål och Litteratur - Bok öppna dig - Tänka med pennan-tänka med datorn - Handskrivning - datorskrivning?

Handskrivning - datorskrivning?

Skrivverktyg och material har under årtusendena ständigt förändrats från den tid när man mejslade i sten till dagens elektroniska möjligheter. Olika skrivunderlag och skrivverktyg har ställt olika krav på hur bokstäverna utformats. Idag används mestadels blyertspennor vid handskrivande i skolan. Intresset för skönskrift har emellertid fört olika typer av bläck- och tuschpennor tillbaka till skolan.

Handen har vi alltid med oss för att snabbt kunna göra anteckningar. Intresset för estetiska uttryck i form av kalligrafi har ökat. En välskriven handstil kan ses som ett slags vardagskonst. Men när barn lär sig skriva för hand är det knappast det viktigaste att diskutera om bokstäverna skall ha öglor eller inte. Målet är en personlig handstil som går snabbt och enkelt att skriva och som är läslig och användbar. Att skriva för hand stöder även läsinlärning och motorisk utveckling.

Lärarens handstil utgör mönster för eleverna, som inte kan avkrävas att skriva perfekt från början, men som bör ges goda övningsmöjligheter. Läraren behöver därför ha en klar metodik för övandet. Även om de första övningarna går ut på att forma enskilda bokstäver skall de så snabbt som möjligt användas för det som de är tänkta för, nämligen att formulera sina tankar. När eleven har lärt sig skriva handstil bör den också konsekvent användas för att den skall befästas och fungera som ett professionellt redskap när eleven utvecklar sin skicklighet att skriva.

Barn födda under 1980- och 1990-talen är IT-samhällets barn, dvs. de har inte upplevt en vardag utan elektroniska hjälpmedel (Hernwall, 2001). Skrivandet med dator kan upplevas lättare än handskrivning av eleverna bl.a. för att texten automatiskt går från vänster till höger, bokstavsformerna blir snygga och skrivprogrammet korrigerar stavningen. Textmeddelanden på mobiltelefoner tenderar att ha åtminstone två språkliga kännetecken: många förkortningar (såväl officiella som egna varianter) samt inslag av talspråk (Nordman, 2000). I en undersökning av Kaseniemi visade det sig att ungdomarnas textmeddelanden kunde delas in i tre olika typer: information, sociala relationer och tidsfördriv. Ungdomarna skriver alltså textmeddelanden för att ge eller få information "behöver du pengar", för att upprätthålla sociala relationer "jag älskar/saknar dig" och för tidsfördriv "det är natt och jag kan inte sova" (Markkanen, 2000). Kaseniemi konstaterar också att en god språkanvändare också är bra på att skriva textmeddelanden, en genre som till det yttre bestäms av 160 tecken. Således verkar det som om de elektroniska texterna tillför nya dimensioner i elevernas textproduktion.