Första sidan - Modersmål och Litteratur - Bok öppna dig - Varför läser vi

VARFÖR LÄSER VI?
(Gun Oker-Blom)

Flitigt läsa gör dig klok,
därför läs varenda bok.
Falstaff, fakir

Böcker öppnar världen, ja världar för oss. Nyligen besökte jag Uppsala under ett par veckor och åkte runt i olika stadsdelar. Plötsligt, under en bilfärd, fick jag syn på en vägskylt där det stod RICKOMBERGA med stora bokstäver! Och med ens var jag tillbaka i min barndoms bokvärld och kunde nästan se skymten av Rickard från Rickomberga som försvann bakom vägkröken! Jag mindes med en gång hur underbart det var att som barn få krypa in i min egen fantasivärld, där Pippi, Tommy och Annika firade födelsedag med Snusmumriken, Nils Karlsson Pyssling och många andra.

Barnboksfigurerna blev mina goda vänner, som jag när som helst kunde träffa i " mitt eget lilla rum", som jag kunde fly till på kvällen innan jag somnade, eller när jag låg ensam hemma och var sjuk. Ibland var det t.o.m. roligare att umgås med dessa figurer i fantasin och skapa sina egna berättelser i huvudet, än att läsa om dem i böckerna. Trots detta vet jag att jag läste Pippi-böckerna sju gånger i 7-8-årsåldern - utan att tröttna på dem! Jag tror det är något liknande som hänt inom de barn över hela världen som fångats av Harry Potter och hans otroliga och delvis väldigt skrämmande äventyr på Hogwarts.

Många har lyft fram Harry Potter-fenomenet i dag som unikt. Jag tror att barn har ett enormt behov av berättelser, sådana som ger dem möjlighet att dyka in i fantasins värld, och sanningen är kanske att Harry Potter faktiskt har så få konkurrenter i dag att han ensam har fångat en hel barngeneration i behov av "andlig näring". Det har nämligen inte på länge funnits någon barnboksfigur som lever i den moderna värld dagens barn känner till, med ingredienser som mobbning och våld och en mängd tekniska rackerier- och samtidigt också i en fantasivärld, där de mest otroliga saker kan hända. Dessutom har det hittills inte funnits några Disney-versioner eller filmversioner av Harry Potter, så som det numera finns Disney-versioner, av alla äldre sagor och berättelser. Barnen har helt enkelt sällan en chans att få skapa sina egna inre "Harry Pottrar". Filmversionerna av Astrid Lindgrens barnböcker är visserligen fina och otroligt äkta, men också de har ju gett den "riktiga" versionen av hur det ser ut i Bullerbyn. Efter att ha sett den versionen är det inte lätt att skapa sin egen fantasibild av Bullerbyn. Min Bullerby var faktiskt rätt annorlunda än filmens och säkert påverkad av den finländska landsbygd jag upplevde varje sommar som barn. Den språkutvecklande funktion som läsningen har kan ju naturligtvis inte heller ersättas av filmen.

Med detta vill jag inte påstå att det inte borde göras film. Tvärtom. Filmen är ett viktigt medium och en viktig konstart i dag. Jag vill helt enkelt peka på det faktum att dagens barn behöver få mycket stimulans för sin läsning; och filmen kan t.o.m. vara något som många barn och unga behöver för att deras ögon skall öppnas inför berättelsens, fiktionens betydelse. Barn behöver få handledning in i böckernas värld, eftersom det finns så otroligt mycket annat som fångar deras uppmärksamhet i form av TV, videospel, datorspel och -animationer mm. För det första måste det finnas böcker till hands både i skolan och hemma, och för det andra skall de få uppleva det fantastiska i att kunna läsa, och att sjunka in i och leva med det man läser. Det måste också finnas vuxna som ger sig tid att läsa med och för barnen.

Läsning och skrivning, dvs. förmågan att behärska och utveckla sitt språk, är grunden för all inlärning livet igenom. Man kan inte nog lyfta fram litteraturens, läsningens betydelse då det gäller att tillägna sig ett rikt språk. Utan ett rikt och böjligt språk kan man nämligen varken beskriva eller förstå komplicerade sammanhang. Med läsningen utvecklas dessutom fantasin och med dess hjälp inlevelseförmågan, och förmågan att förstå processer i samhället. Med tanke på den värld vi idag konfronteras med blir betydelsen av denna inlevelseförmåga rentav skrämmande tydlig.

Till sist några ord av Astrid Lindgren, som i essän I begynnelsen var ordet, inringat det mest centrala i läsupplevelsen, det som vi kan önska att barn genom alla tider skall få uppleva: hur man som barn kan skapa bilder "från dunkla sagoskogar och gröna indianstigar", bilder med "stark intensitet och styrka", sådana som överträffar verkligheten:

"Sådana bilder är nödvändiga för människan. Den dag barnens fantasi inte längre orkar skapa dem, den dagen blir människan fattig. Allt stort som skedde i världen, skedde först i någon människas fantasi, och hur morgondagens värld skall se ut, beror i hög grad på det mått av inbillningskraft som finns hos de där som just nu håller på att lära sig läsa. Därför behöver barnen böcker som låter deras fantasi växa. Det finns inget medel som kan ersätta boken som grogrund för fantasin".