Projektet Yrke 2025 har prognostiserat behoven av svenskspråkig arbetskraft och behoven av yrkes-, yrkeshögskole- och universitetsutbildning för svenskspråkiga.
Utgångspunkterna i prognosen Yrke 2025 är det globala och det nationella perspektivet, dvs. hur den finländska arbetskraften bör utvecklas så att vårt land kan svara mot global konkurrens, så att full sysselsättning garanteras och att en hållbar finansieringsbas skapas för välfärdssamhället. Yrke 2025 utgick särskilt från hur den svenskspråkiga arbetskraften bör utvecklas så att svenskspråkiga sysselsätts, så att de finlandssvenska regionerna kan utvecklas framgångsrikt och så att språkliga och kulturella behov tillfredsställs. Det här innebär också att ett brett utbildningsutbud på svenska ska erbjudas hela den svenskspråkiga årsklassen.
Den globaliserade arbetsmarknaden och förändringarna i den finländska befolkningens åldersstruktur utgör stora utmaningar i framtiden. Så småningom kommer de personer som lämnar arbetslivet att vara fler än de unga som kommer in på arbetsmarknaden. Därför är det viktigt att utbud och efterfrågan på utbildning och arbetskraft så långt som möjligt möter varandra.
Prognosen är ställd på makronivå med ett långsiktsperspektiv. I prognosen ingår alla 28 näringsgrenar, 11 grova yrkesgrupper, 59 mindre yrkesgrupper och 466 yrken samt 9 utbildningsområden, dvs. 71 studieområden på 3 olika nivåer. I arbetet användes statistikkörningar beställda av Statistikcentralen och arbets- och näringsministeriet samt material från undervisningsministeriets och Utbildningsstyrelsens egna databaser. Det är fråga om ett stort statistiskt material och ett komplext arbete. De svenska uppgifterna har relaterats till hela landets motsvarande uppgifter och regionala jämförelser har gjorts. Två alternativa scenarier för arbetskrafts- och utbildningsbehoven utarbetades.

Prognosen Yrke 2025 utgör en svenskspråkig del av en riksomfattande utbildningsprognos. Utbildningsprognosen bygger på Statens ekonomiska forskningscentrals (VATT:s) prognos över behovet av arbetskraft enligt näringsgren (bransch) år 2025, Politiikkatoimien vaikutukset työvoiman tarpeeseen Suomen taloudessa 2010-2025 (Ahokas, Jussi & Honkatukia, Juha, 2010). VATT:s prognos är ställd med en matematisk, dynamisk balansmodell, den sk. VATTAGE-modellen. Prognosen är ställd på makronivå utgående från scenarier om Finlands framtid som utarbetats av experter.Prognosen Yrke 2025 har ställts vid Utbildningsstyrelsen med en datorbaserad kalkylmodell för både nationell och regional prognostisering. De trender som förväntas i landet som helhet har anpassats till svenskspråkiga förhållanden. De svenskspråkigas yrkes- och näringsstruktur skiljer sig något från den övriga befolkningens. Svenskspråkiga är också i lägre grad arbetslösa än finskspråkiga och pensionsåldern är högre bland svenskspråkiga. Sådana här särdrag har beaktats av Yrke 2025.
Under processens gång har experter inom yrkes- och högskoleutbildning konsulterats och tillsammans med dem har en rekommendation utarbetats om hur många som ska påbörja studier på svenska enligt utbildningsområde fram till år 2025. Rekommendationen var en del av beredningen av de kvantitativa mål som statsrådet slog fast i utvecklingsplanen för utbildning och forskning 2011-2016. De slutliga målen skiljer sig emellertid från rekommendationen.