Laboratorieanalyser

Laboratorieanalyser

Inledning

Kvalitativ analysGer svar på vilka ämnen som ingår i ett okänt prov (vad ingår)
Kvantitativ analysGer svar på exempelvis provets procentuella sammansättning (hur mycket ingår).
Klassiska analysmetoderTill de klassiska analysmetoderna hör exempelvis gravimetriska och volymetriska metoder.
Instrumentella analysmetoderInstrumentella analysmetoder grundar sig ofta på mätning av någon fysikalisk storhet, exempelvis spänning, ström, ledningsförmåga absorption eller emission av ljus.
AnalytDet ämne som skall bestämmas

Kemisk analys

Med begreppet kemisk analys förstår man att med hjälp av kemiska eller fysikaliska metoder bestämma sammansättningen av ett prov. Den kemiska analysen indelas i två grupper, kvalitativa och kvantitativa analyser. Den kvalitativa analysen ger endast svar på vilka ämnen eller föreningar som ingår i det undersökta provet. Med kvantitativ analys tar med reda på i vilka mängder de olika ämnena finns i provet.

De flesta analysmetoder baserar sig på kemiska eller fysikaliska reaktioner eller att man mäter kemiska eller fysikaliska storheter. De instrumentella analysmetoderna baserar sig i allmänhet på att man mäter någon fysikalisk storhet som exempelvis spänning, ström, ledningsförmåga samt absorption eller emission av ljus. Gravimetrisk och titrimetrisk analys är båda klassiska analysmetoder. Vid gravimetrisk analys fälls den sökta jonen ut som en svårlöslig fällning vars sammansättning är känd.

Vid titrimetriska (volymetriska) analyser används mätlösningar vars exakta koncentrationer är kända. Med en byrett tillätts mätlösningen droppvis till provet och titreringen fortsätter tills slutpunkten indikeras av exempelvis ett omslag av tillsatt indikator.

Med många instrumentella analysmetoder, exempelvis med masspektrometern samt med apparatur som mäter absorption och emission av strålning, kan man utföra såväl kvalitativa som kvantitativa analyser.

I tabellets vänstra kolumn presenteras benämningen på kemiska analyser indelade enligt koncentration och
i den andra enligt behövlig provmängd.  

Tabell 1  Benämning av kemisk analys enligt mängden prov

Kemisk analys  Mängden prov
Makroanalys 10 g - 0,1 g

Semimikroanalys

100 mg - 1 mg
Mikroanalys1 mg - 0,001 mg
Submikrometoder< 0,001 mg

Tabell 2  Benämning av kemisk analys enligt halten analyserat ämne

Kemisk analys Halten analyserat ämne
Analys av huvudkomponenter 100 % - 5 %
Analys av bikomponenter 5 % - 0,1 %

Spårämnesanalys

0,1 % - 0,001 ppm
Ultraspårämnesanalys< 0,001 ppm 

Olika skeden i analysen

Före den egentliga analytiska processen gör man upp en analysplan där man bland annat utreder vilken information man behöver få från provet och vilka metoder som skall användas. Analysmetoderna startar med provtagning som oftast följs av någon form av förbehandling av provet. Efter detta kan man påbörja den egentliga bestämningen av det sökta ämnet. Ofta kräver provbehandlingen mycket mera tid än själva analysen.

 
Provtagning

Syftet med provtagningen är att få ett prov som är representativt för en större materialmängd. Speciell uppmärksamhet bör fästas vid dels kvaliteten och renheten på provtagningskärlet samt hur provet förvaras före analys. 

 

Originaltext:

Eskeli Heidi, Hamara Johanna, Laukkanen Marja-Liisa, Lehtonen Pekka O., Luoto Kirsti, Vihavainen Marja, Ylihärsilä Aila. Översättning: Henrik Romar

© Utbildningsstyrelsen, Hagnäskajen 6, PB 380, 00531 Helsingfors, tfn 029 533 1000 www.edu.fi fornamn.efternamn@oph.fi | Skriv ut
01.08.2013